Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Om skolans värksamhet för religiös-sedlig bildning (Edvard Wermcrantz) - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om skolans värksamhet för religiös-sedlig bildning. 341
grad vacklande och obestämd. 1 Ordet disciplin har sålunda
äfven blifvit användt i annan betydelse än den, i hvilken
vi nu tagit det. Så skiljer t. ex. Zeller mellan tukt och
disciplin, hvarvid den senare kommer att omfatta hvad vi
kalla ordning, när vi koordinera detta begrepp med tukt.
Genom att dela det område, vi innefattat under
benämningen disciplin, i tvänne särskilda: ordningens och tuktens,
har man kommit till en tredelning af pedagogiken, som
genom Professor Herbart, från hvilken denna tredelning
härleder sig, vunnit stor utbredning och äfven blifvit
använd i pedagogiska arbeten i vårt land. 2 Att denna den
herbartska skolans, på nämda sätt åstadkomna, tredelning
af pedagogiken i vetenskapligt hänseende är ohållbar, synes
oss vara till fullo bevisadt af nyare pedagogiska författare.3
Då vi i öfverensstämmelse med åtskilliga författare af
pedagogiska arbeten4 begagna uttrycket disciplin såsom
sammanfattande benämning på allt det, som man brukar kalla
ordning och tukt, så vill detta med andra ord säga, att
vi, i enlighet med hvad redan förut blifvit antydt, fatta
disciplinen likbetydande med uppfostran i inskränkt
bemärkelse. Men det gifves en uppfostran i vidsträckt
bemärkelse och först genom denna bildas människan till
människa ; det är denna senare, som utgör skolans mål, för hvars
uppnående uppfostran i inskränkt bemärkelse eller
disciplinen blott utgör den ena faktorn; den andra faktorn är
undervisningen. Det är häraf tydligt, i hvilket nära
samband undervisningen och disciplinen stå med hvarandra:
den ena faktorn kan ej rätt värka utan den andra, de
fordra hvarandra ömsesidigt, de gripa i praktiken på
mångfaldigt sätt in i hvarandra och det desto mera, i samma
mån som skolan har uppfostran till sitt ögonmärke. I den
teoretiska framställningen däremot kunna och måste de
bestämdt åtskiljas. Då vi nu i det följande lämna en
framställning af disciplinen, utgå vi alltså från den
förutsättningen, att den har ett relativt själfständigt område, som
undervisningen i och för sig icke kan bearbeta. Vi indela
1 Man jämföre t. ex. den olika betydelsen af samma termer i
Her-barts, Stoys ocli Waitz’ pedagogiska arbeten.
2 Zach. Göransson: Grunddragen af Pedagogiken. Stockholm 1875.
8 Exempelvis må nämnas IF. Rein. Herbarts Regierung,
Unter-richt und Zucht. 2:te Aufl. Eisenach 1875.
Jfr älven Flashar i K. A. Schmids Pädagogische Encyclopädie des
gesammten Untefrichts- und Erziehungswesens. Band V. S. 587 samt
E. hioUer. S. 646.
4 T. ex. J. Böbm, Diesterweg, Nägelsbach m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
