Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den nya svensk-engelska ordboken. Protest. (H. M. Gepp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Den nya svensk-engelska ordboken.
svensk ordbok, där allt detta varit pä sin rätta plats, och att han
sedan beslutit sig för motsatsen och helt enkelt vändt om
materialet utan vidare. Vi göra oss säkerligen ej skyldiga till någon
öfverdrift, om vi påstå, att en sjundedel af ordboken upptages af
det värdelösa och värre än värdelösa skräp, hvarom vi hittills
talat.
Det hittills anförda torde vara tillräckligt för att visa hr
Björkmans omdöme och smak vid valet af det engelska ordförrådet.
Låt oss nu pröfva hans kunskaper i samma språk, hvarvid vi med
kunskaper förstå icke blott sädana, som vinnas genom studiet af
en del böcker och föregående ordboksförfattare, utan ock den
förtrolighet med engelskt åskådningssätt och engelska förhållanden,
hvilken i all ■ synnerhet för en ordboksförfattare är ett conditio
sine qua non, om han eljest vill undgå sådana fel och misstag,
hvilka genom sin orimlighet och löjlighet göra hans arbete till en
karrikatyr.
För att belysa detta förhållande vilja vi välja en klass af ord,
hvilka otvifvelaktigt erbjuda stora svårigheter för en utlänning,
men dock ej större, än att de med lätthet kunna öfvervinnas
genom den enkla utvägen att rådfråga en kompetent engelsman.
Bland dylika ord ha vi t. ex. docent, reader of lectures;
lecturer; akad. fellow. Lecturer går an, men emellan en
Upsala-’docent’ och en Cambridge ’fellow’ fms knappast den atlägsnaste
likhet. En ’fellow’ är, i Oxford eller Crambridge, en
styrelsemedlem i någon af de föreningar, som äro kända under namn af
’colleges’ och hvilka i mänga afseenden utgöra de enheter, hvaraf
universitetet består. Han måste vara graduerad, d. v. s.
fullständigt ha afslutat sina akademiska studier; sitt ’fellowship’ har han
erhållit antingen genom öppen täflan eller pä grund af vissa andra
kvalifikationer, han åtnjuter ett årligt penninganslag ur sitt college’s
donationer jämte åtskilliga andra förmåner — allt detta såsom
belöning för redan ådagalagd skicklighet och såsom uppmuntran
till fortsatta privata studier. Endast såsom medlem af ett ’college’
står han i någon förbindelse med universitetet, och har såsom
’fellow’ absolut ingen skyldighet att meddela vare sig offentlig eller
enskild undervisning. Gå vi några steg högre upp, ha vi rektor,
vid universitet (saknas i England, möjligen proctor) . . .; vid
läro-värk rector isht i Skotland (i England endast vid Exeter o. Lincoln
colleges i Oxford) ... Vi anmärka härvid, att hr B. näppeligen
kunnat välja en olyckligare ekvivalent än det anförda ’möjligen
proctor’. Denne senare ämbetsmans ställning och åliggande äro
vidt skilda från dem, som tillkomma en svensk universitetsrektor,
hvilken däremot har en ganska god motsvarighet vid Oxford och
Cambridge i ’the Vice-Chancellor’. I denna artikel få vi x>ck veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
