Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Den nya svensk-engelska ordboken. Protest. (H. M. Gepp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya svensk-engelska ordboken.
367
go on a croivn för 100 öre gå på en krona; to have all the
spades on one’s hand för sitta nied alla spaderna på hand. —
Sen kominer stekgryta . . a large covered pan for roasting meat
in. Kan man någonsin säga att ’meat is roasted’ i en ’gryta’,
och kan en ’gryta’ kallas ’pan’? Men ännu bättre är grytstek .. .
pan-roasted biff. ’Biff’ är värkligen öfverdådigt och kan endast
jämföras med det förtjusande franska ordet “higlif“. Akta
skandinaviskt är vidare grynvälling .. soup on rice, ehuru detta
fullständigt tränges i skuggan af nyponsoppa, soup on hip. Och så
’soup on hip’ och ’pan-roasted biff’! Maken till koncentrerad
galenskap får man leta efter. — Under ’kröningssten’ står: Mora stenar,
the ’liafails’ of Sweden. Detta är måhända det mest gåtfulla ord,
vi hittills haft lyckan påträffa i denna skattkammare. Liafails?
Det kan sätta myror i hufvudet på litet hvar; åtminstone har ännu
ingen hjälpande hand kunnat lämna undertecknad någon antydan
om ordets ursprung, historia eller betydelse. A propos, hvarför
kan inte ’Mora stenar’ helt enkelt få heta ’the stones of Mora’
eller ’the Mora stones’? Det ligger en rättframhet och frikostighet
i hr B:s sätt att fördela sina håfvor, som gör, att man ibland
känner sig riktigt trefligt stämd i hans sällskap. — Jo, och så
ha vi giunt, chop-boy. Det vore roligt att få höra hr B:s
definition på ’chop-boy’ och att få se en förteckning på de ställen,
där detta egendomliga ord förekommer. — En artikel lyder i sin
helhet sålunda: terc. . . ., reters . . . Hvad är det? —- Vi nalkas
nu pärlan i samlingen. Agg, eg. afterwradi vanl. spite, grudge,
agg (mindre brukligt), breed; litet grudgekin; gfv. spleen. Det
är tur, att Murrays kolossala ’New English Dictionary’ framskridit
så långt, att vi kunna rådfråga det för tre af dessa ord:
’after-wrath’ står inte där; ’breed’ står inte där; ’agg’, hvilket vår
författare medger vara ’mindre brukligt’, står inte där; och
’grudgekin’ fins inte i Webster. Fyra ord af sju. Vi skulle önska
se denna enastående bragd af lexikografiskt författarskap tryckt
med stora bokstäfver och upphängd till allmänt beskådande i
Skandinaviens alla skolrum och föreläsningssalar såsom ett allvarligt
memento för blifvande filologer af ett alltför dristigt mod.
Denna vidunderlighet förekommer i första häftet af ordboken,
sådan som den först publicerades. Detta ger oss anledning att
fråga, hvarför de svenska kritici icke då begagnade sig af tillfället
att kväfva detta olyckliga företag i lindan. Det hade varit rätta
ögonblicket. Redan det sätt, hvarpå ordet ’agg’ är behandladt,
borde ha varit en ganska tydlig fingervisning om hvad som komma
skulle; för öfrigt vimlar första häftet af fel, orimligheter och
smaklösheter i lika hög grad som något af de följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
