Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Om skolans värksamhet för religiös-sedlig bildning (Edvard Wermcrantz). II:1. Disciplinens medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om skolans värksamhet för
religiös-sedlig bildning.
ii.
Disciplinens medel och metod.
1. Disciplinens medel.
I fråga om de medel, disciplinen kan och bör använda
för vinnande af sina syften, gäller såsom allmännaste
grundregel, att den icke bör betjäna sig af andra än sådana, som
äro i sedligt afseende fullt berättigade. n Tillåter den sig
att handla efter den jesuitiska regeln: “Ändamålet helgar
medlet", så motarbetar den i det hela sin uppgift, om den
än i enskilda fall tyckes vinna något. För dem, som sätta
skolans mål i den intellektuela bildningen, ligger frestelsen
att försynda sig i detta afseende synnerligen nära till hands.
Begäret att nå glänsande resultat med undervisningen kan
då lätteligen förleda läraren att tillgripa åtgärder, som äro
rent af skadliga för lärjungens sedliga bildning. Ätt detta
är absolut förkastligt framgår af hvad vi i det föregående
yttrat angående den intellektuela bildningens förhållande
till den sedliga. Men lika litet som den senare i allmänhet
får uppoffras för den förra, lika litet får någon särskild
sida af sedligheten uppoffras för en annan, hvilket är det
vanligaste sättet att bryta mot den förut nämda
grundregeln.
Den form, under hvilken en sådan i pedagogiskt
afseende förfelad disciplin framträdt i pedagogikens historia,
är väckandet och närandet af lärjungarnas äregirighetJ.
Det är ett obestridligt faktum, att ärelystnaden alltid
hört till de mäktigaste häfstänger i mänsklighetens historia;
att många af de hänförande exempel af tapperhet, mod,
uthållighet, själfuppoffring, viljekraft m. m., som historien
förvarat, äro att tillskrifva dess trollkraft. Så har man då
icke häller dragit i betänkande att taga denna mäktiga
kraft till hjälp på det pedagogiska området. Jesuiterna
och filantropisterna hafva lagt äregirigheten till grund för
disciplinen, och ännu i vår tid är det ingalunda ovanligt,
j Redan den gamle Quintilianus har yttrat: “Licet ipsa sit vitium
ambitio, sæpe tamen causa virtutum est“.
Pedagogisk Tidskrift,
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
