Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Ett ord om framlidne professor J. Spongberg såsom lärare (V. Knös)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ord om framlidne prof. J. Spongberg såsom lärare. 403
stunder, dessa föreläsningar utgjorde, med sann glädje
emot-tagas. Vid sådant förhållande har det varit mig, som också
haft lyckan tillhöra kretsen af prof. Spongbergs lärjungar,
dubbelt kärt att här bereda rum för nedanstående af djup
pietet dikterade rader.
H. F. Hult.
I septemberhäftet af Pedagogisk Tidskrift förekommer en
artikel om nyligen aflidne professor E. Löfstedt, hvari några
ord yttras om hans lärare och närmaste företrädare. Då dessa
yttranden lätt kunna missförstås och då de synas delvis stödja
sig på min under största brådska nedskrifna och tryckta teckning
af prof. J. Spongberg, känner jag mig uppfordrad att i någon liten
mån fullständiga denna flyktiga teckning. Då det säges däri,
att Spongbergs föreläsningar voro “icke så mycket systematiskt
undervisande som väckande och lifvande", afse dessa ord, att
hans föreläsningar icke hade till sin uppgift att gifva en
systematisk framställning af någon del utaf den klassiska filologiens
vidsträckta område. Han föreläste nu häller aldrig någon af
denna filologis inledande eller s. k. reella discipliner, och han
begagnade icke häller den nyare tidens föreläsningsmetod med
rika och omständliga litteraturhänvisningar. Men däremot
föreläste han de klassiska författarne så, som han från sin tids
ståndpunkt ansåg, att de borde läsas, ej med hufvudvikt på
öfversättningen, utan på själfva tolkningen af texten, med
förklaring af språkliga egendomligheter, med noggrann metrisk
analys af de lyriska partierna och, särskildt hvad prosaisterna
angår, med starkt framhållande och belysande af innehållet.
En god öfversättning ansåg han vara slutmålet, men kraftigt
betonade han, att man i främsta rummet måste förstå texten
till alla delar och inse, huru den öfversättning, som gafs,
framgick ur de meddelade förklaringarna. Och sålunda kunna hans
föreläsningar med fullt skäl kallas vägledande, ty de lärde
åhörarne att själfva på egen hand studera de klassiska
författarne. Men de voro i ännu högre grad väckande och lifvande,
ty de egde en synnerlig förmåga att entusiasmera åhörarne för
det gamla Grekland, dess språk, dess litteratur och hela odling.
Att Spongberg i sin textkritik ej följde en strängt objektiv
metod, utan t. ex. på fri hand rättade uppenbara fel eller fyllde
luckor i texten, är något som gått -igen ända till våra dagar.
Men härtill inskränkte sig hans “vetenskapliga hugskott", ty
han var för mycket vetenskapsman för att icke öfver allt, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
