Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Filosofie kandidat- eller lärareexamen? (M. Dalsjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filosofie kandidat- eller lärareexamenl
Det var med tillfredsställelse vi förnummo, att den af k. m:t
“för utredning angående undervisnings-, examens- och
studieväsendet inom de filosofiska fakulteterna vid universiteten i Upsala
och Lund“ tillsatta komitén icke ansett sig böra föreslå
inrättande af en särskild, från den filosofiska graden helt och hållet
skild, lärareexamen för blifvande lärare vid de allmänna
lärovärken, utan i stället föreslagit en filosofie kandidatexamen, som,
“ehuru den hufvudsakligen är att betrakta såsom en
lärareexamen, likväl kan för många olika ändamål med fördel afläggas".
Med tillfredsställelse, sade vi, ha vi funnit detta. Ty det
är vår öfvertygelse, att inrättandet — eller införandet — af en
särskild lärareexamen, hvilken af många har betraktats såsom
en räddning för undervisningen vid våra lärovärk och som i en
dylik förhoppning föreslogs af 1877 års komité, skulle, långt ifrån
att höja lärarekårens vetenskapliga och pedagogiska difglighet
och sålunda gagna lärovärken och befrämja deras värksamhet,
i längden värka i motsatt riktning.
Man har prisat den tyska inrättningen af en särskild
lärareexamen öch trott, att denna är orsaken till de tyska
gymnasiernas och på samma gång till de tyska universitetens och andra
högre undervisningsanstalters samt den vetenskapliga och
allmänna bildningens höga ståndpunkt därstädes. Den tyska
lärareexamen har många förträffliga egenskaper ej blott såsom examen
i allmänhet utan äfven såsom lärareexamen. Den tillförsäkrar
lärovärken lärare med en tillräckligt vidsträckt och mångsidig
bildning i förening med en mycket aktningsvärd grundlighet,
åtminstone i hufvudfacken, och — för så vidt ej den utsträckta
valfriheten i ämnenas kombinering, som gafs genom
examens-reglementet af den 5 februari 1887, kommer att värka i motsatt
riktning — en lika aktningsvärd, helgjutenhet af vetenskapligt
sammanhang. Men till de tyska lärovärkens o. s. v. höga
ståndpunkt är icke lärareexamen såsom sådan skulden; orsaken därtill
är att söka hos dessa lärovärk själfva, i deras goda organisation,
i den undervisning, de därigenom kunna åstadkomma, och i den,
som universiteten i följd af gymnasiernas goda arbete kunna
lämna — m. a. o. i traditionen oeh i hela det högre
undervisningsväsendets inrättning. Ja, här ligger äfven orsaken därtill,
att lärareexamen blir god och fruktbärande; af sig själf har den
ej denna förtjänst. Dess värde ligger till en del däri, att den
icke är lärareexamen, som det allmänna och starka vetenskapliga
intresset hindrar den att blifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
