Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Filosofie kandidat- eller lärareexamen? (M. Dalsjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
Filosofie kandidat- eller lärareexamen?
hufvudsakligen i de små, i andligt liksom i materielt afseende
jämförelsevis fattiga, nordiska länderna blifvit förd om de
klassiska språkens och deras litteraturers betydelse, deras
nödvändighet eller icke-nödvändighet för den högre bildningen, utan
vi rekommendera i denna punkt komiténs förträffliga
framställning, sid. 69 ff. Vilja universiteten (på yrkanden af somliga
studentföreningar) nöja sig med professorer och vetenskapsmän,
som aldrig sett ett ord hvarken latin eller grekiska, under det
att Karolinska institutets kollegium fordrar någon latinkunskap för
alla läkare, så är det illa nog. Men i lärovärkens sanna intresse
måste vi protestera mot antagandet af sådana lärare, som i allmän
och humanistisk bildning skulle stå efter sina egna lärjungar
på latinlinien och som skulle sänka skolans undervisning allt
lägre, till obotlig skada för hela den nationela odlingen. Därför
måste vi strängt hålla på komiténs yrkande angående
fordringarna i latin och grekiska såväl i kandidatexamen som med
afseende på rättigheten att aflägga både kandidat- och
licentiatexamen. Den enda eftergift, vi i nödfall skulle kunna göra,
vore den, att det kunde tillåtas en kandidatexamen för sådana,
som aldrig läst latin, men blott med kompetens som adjunkter
i matematik och naturvetenskap vid reallärovärk och möjligen
blifvande praktiska skolor enligt 1887 års riksdagsproposition
af den 14 februari.
Slutligen — vi upptaga endast de allra viktigaste
synpunkterna — anse vi den i fråga varande examen både såsom
förberedande och ännu mer såsom lärareexamen böra förutsätta
och kräfva någorlunda själfständiga studier, åtminstone i ett par
ämnen. Men själfständiga studier upphäfva ej en klok
handledning från lärarnes sida. En sådan är också mycket mer behöflig
i Sverige än t. ex. i Tyskland. Man må blott icke sträcka den
skolmässiga ledningen för långt, d. v. s. längre än den värkligen
är behöflig. Ej häller må man i onödan göra studenten till
skolpojke i alla fack. Han bör själf, åtminstone efter samråd
med några lärare, kunna bedöma, i hvilka ämnen han i följd af
klenare skolstudier beliöfver genomgå propedevtisk kurs. Men
vi önska en bestämd tids arbete och bestämda prestationer i
seminarium samt, antingen alltid eller då så af föreståndaren
anses nödigt, en pröfning för rättighet att intagas i seminarium
eller motsvarande högre öfningskurs. För öfrigt vare det
studentens ensak att göra sig därtill skicklig genom deltagande i
propedevtisk och lägre öfningskurs eller på annat sätt. Men
vetenskapligt seminariearbete bör fordras, strängare och högre
för licentiat- än för kandidatexamen och likaledes i båda examina
strängare för ett högre betyg än för ett lägre. Men att för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
