Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - ”Den nya svensk-engelska ordboken. Protest”. (Herman Almkvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
Den nya svensk-engelska ordboken.
Denna af hr G. i främsta rummet uppkastade fråga, är
naturligtvis af allmänt lexikografisk natur och beror på planen och
vidden af arbetet i sin helhet. Hr G. synes för sin del vilja hafva
hela detta vulgära språklager uteslutet äfven från en ordbok så stor
som den nu ifrågavarande, men då han icke anger något särskildt
skäl för denna sin åsikt, torde jag också få bespara tidskriftens
utrymme från att i denna rena principfråga ge skäl för min
afvi-kande mening. Hr G. fortsätter vidare:
“Men så mycket är dock säkert, att skall det nu en gång upptagas,
måste detta ske med den största urskillning och smak, egenskaper som
näppeligen kunna förutsättas hos någon filolog, icke ens den skickligaste,
då det gäller ett språk som ej är hans eget“.
Åter en principfråga, men framstäld nästan som ett axiom.
Här skulle man dock i allmänhet vilja instämma med hr G., om
han ej i det följande droge en märkvärdig, praktisk konsekvens af
sitt axiom.
“Men låtom oss emellertid medgifva" — fortsätter han, — “att
upptagandet af slang, t. o. m. i större utsträckning, är önskvärdt,
återstår sedan att tillse, i hvad mån hr B. besitter den urskillning och den
smak, som vi nyss angåfvo såsom oeftergifliga egenskaper för en
kompetent ordboksförfattare".
Konklusion: för att få upptaga slang i sin ordbok måste
hr B. ega den urskillning och den smak, som hr G. sagt vara
oeftergifliga egenskaper för en kompetent författare; denna
urskillning och smak kan näppeligen någon, ej ens den skickligaste
filolog ega i ett främmande språk: alltså, såsom icke-engelsman
får hr B. icke upptaga eng. slang i sin ordbok. Ett väl långt
drifvet anspråk, som “näppeligen11 stälts till någon föregående
ordboksförfattare! Och härmed äro vi åter inne på den allmänna
frågan om slangs upptagande eller .icke, vid hvilken hr G:s helt
naturliga önskan att öfverallt, till och med i utländska ordböcker
se sitt modersmål så fint och städadt som möjligt, icke kan ha
någon nämnvärd praktisk betydelse för svenska författare eller
recensenter af svensk-engelska ordböcker. Möjligen vill hr G., i
trots af ofvanstående logiska konklusion, påstå sin mening ha varit
den, att, om också hr B. må ega rätt att bestämma, att slang
skall upptagas, så får det ej vara han, utan en engelsman, som
bestämmer valet af slangord. Men detta val beror tydligen äfven
af det svenska ordet, och därmed kan det hända att engelsmannens
auktoritet här ej är större än svenskens, ty denna auktoritet beror
ock i ej ringa mån däraf, hvilkendera af de två — exempelvis hr
G. och hr B. — eger större förtrolighet med den andres modersmål.
Och slutligen kommer härtill en ny principfråga.
På de två följande sidorna har hr G. ur ordboken samlat
ett litet urval af slangord, hvilka upprört honom genom sin ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
