- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugusjette årgången. 1890 /
47

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågan om språkundervisningsreformen får ej dö [Olof Örtenblad]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frågan om spràkundervisningsreformen får ej dö. 47
och den öfverdrifna temaskrifningeu kunna högst betydligt
inskränkas, ja den i öfversättning från svenskan bestående
temaskrifningen skulle endast då och då behöfva
ifråga-komma, och på högsta stadiet icke alis. Man skulle mer
än förr kunna lägga an på litteraturläsning,
konversations-öfningar, utanläsning af valda småbitar m. fl. praktiska
öfningar, och endast så fort det visade sig nödvändigt, skulle
man gripa sig an med grammatisering och öfversättning till
eller från modersmålet*. På alla stadier skulle dessutom
tidt och ofta förekomma diktamensskrifning, den bästa öfning
jag känner för att lära eleven både att förstå och rätt
skrifva ett språk, n. b. om diktatet rättas under samma
lektionstimme, så att det riktiga och ej det oriktiga blir det
som stannar i minnet. Färdigheten att skrifva på det
främmande språket skulle på det högsta stadiet naturligtvis
tillgodoses genom en ny slags temaskrifning, bestående antingen
i ett återgifvande af ett af läraren en eller flere gånger
uppläst stycke, eller — på lärorummet och alltid utan
grammatika och ordbok — i smärre, fria uppsatser öfver valda
ämnen, i likhet med hvad i afgångsexamen enligt ofvan
an-gifna form skulle förekomma.

Nu invänder man: om också läraren liar tid att rätta
dessa uppsatser, hvilka ju i själfva värket bli lika många
sinsemellan olika temata, som klassen räknar elever, huru
skall han lämpligen kunna genomgå dessa skrifningar på
lärorummet? Att lärarens arbete i hög grad skulle ökas,
är otvifvelaktigt, men jag tror nästan, att hans intresse för
undervisningen skulle ökas i samma mån. Medgifvas måste
emellertid, att den s. k. temagenomgången komme att vålla
en viss olägenhet, då man ej längre hade en enhetlig stil
såsom material för lektionen. Men svårigheten skulle väl
härvid ej bli större, än hvad förhållandet är vid genomgången
af uppsatserna på modersmålet. Bland felens mångfald finnes
det alltid vissa, som, om de än icke begåtts af alla eleverna,
dock a priori kunna sägas tillhöra skolstadiets allmänning,
och som därför med fördel kunna ge stoff åt en för hela
klassen nyttig lektion. Fel åter af mer eller mindre unik, spe-

* På reala linien får naturligtvis grammatikstudiet, äfven på högre
stadiet, en annan, större betydelse, då man nämligen måste söka i någon
mån bereda realisterna den säkerhet i den allmänna grammatikan, som
latinstudiet tillför eleverna på klassiska linien. Detta möjliggöres ock,
då som bekant på reallinien ett större timantal är anslaget åt
undervisningen i de moderna språken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:35:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1890/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free