Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Universitetskomiténs förslag, med särskildt afseende på lärarekompetensen [R. T.] I. Filosofie kandidatexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Universitetskomiténs forslag ang. lärarkompetensen.
föremål för ett klander, som visserligen i åtskilligt öfverdrifvet,
dock ej saknat fog — vi mena studierna till filosofie
kandidatexamen.
Såsom kändt är, hade genom 1870 års stadga — utan
allt tvifvel i bästa afsikt och särskildt med afseende å de
allmänna läro värkens behof — införts ett tvångsämnessystem, hvilket i
sina värkningar ingalunda visat sig tillfredsställande. Huruvida
sådant mera berott på sättet att tillämpa stadgan — åtminstone
vid ett af universiteten — eller på dess grundidé, skall här ej
undersökas. Visst är, att studiernas resultat ej blifvit hvad det
väntats skola blifva. Kandidatexamen har i allmänhet aflagts på
sådant sätt, att den ej medfört den teoretiska kompetensen till
adjunkts- och kollegabefattningar, i följd hvaraf talrika
dispensansökningar förekommit och ändringar blifvit nödiga.
Otvifvel-aktigt har ett bestämdt fel begåtts därutinnan, att rätt till
genomgående af profår länge faktiskt tillerkänts kandidater, som saknat
teoretisk kompetens till de ifrågavarande läraretjänsterna, .men allt
beror dock ej härpå. För öfrigt är det icke nog därmed, att de
fordrade betygen ej vunnits; äfven den godkända insikten har icke
alltid befunnits tillfyllestgörande vid den allvarsamma praktiska
pröfhing, som under och ännu mer efter profåret måste göra sig
gällande, och det allraminst i de på sistone något talrikare blifna
fall, då studietiden varit kort. Man kom därför också på den
tanken att inrätta en särskild examen för lärarekandidater, och ett
förslag i den riktningen afgafs den 30 sept. 1878 af en för
ändamålet tillsatt komité. Detta förslag väckte hos de myndigheter,
som i frågan hördes, i allmänhet starkt mostånd och fick utan
vidare förfalla. Emellertid ökades antalet af kandidater enligt
stadgan af år 1870 med dess tillägg och därjämte af dispenser.
Profåret utbildades allt mer, och erfarenheterna från
profårskur-serna blefvo åtminstone icke mera tillfredsställande än förut.
Under sådana förhållanden framkom riksdagens skrifvelse.
Den föranledde närmast utarbetandet af en statistik öfver
studie-och examens förhållandena vid våra universitet (af G. Eneström,
1888) och därefter tillsättandet i juni 1888 af en komité med
uppdrag att “värkställa utredning af åtskilliga till
undervisnings-exa-mens- och studieväsendet i de filosofiska fakulteterna vid rikets
universitet hörande frågor". Komitén bestod så att säga af tre
ledamöter från hvartdera universitet: riksarkivarien Odhner, som nyss varit
professor i Lund, kunde nämligen ännu anses representera det
sydsvenska universitetet. Ingen målsman för skolans intressen fick
plats i komitén. Om ock frågan var väsentligen akademisk, kunde
dock en eller ett par skolmäns biträde helt visst hafva beredt
fördelar för komitéarbetet i och genom utbytet af erfarenheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
