Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - A. Sandahl, Svensk läsebok för skolan och hemmet [J. Nordlander]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 A. Sandahl, Svensk läsebok för skolan och hemmet.
folk, som äter trä och dricker vatten, kan ej själfva fanen, långt
mindre någon människa tvinga” *.
Att söka införa böd, budit och inbudit för bjöd o. s. v.
följeslagar i stället för följeslagare är att begå våld på språket;
så ock att påtruga oss en sådan form som Själland. Seland
har ingått i vårt språk på samma sätt som Köpenhamn, Bom
och Paris. Därför ha vi ock adj. seländsk, t. ex. “på seländska
kusten”, hvilket är det naturliga för ett svenskt öra och just
därigenom bevisar sig vara den för oss riktiga formen. Att, såsom
sid. 298 skett, ändra originalets “vulkanen rök11 till rykte är väl
föga välbetänkt. Skrifningen säl för själ tyckes ännu vara modern,
trots allt hvad därom blifvit skrifvit. Gamle Ivar Blå har nu fått
sitt namn ändradt Jovar. Uttrycket hästens “ glatthåriga kropp”
låter misstänkt; det borde väl vara släthårig. Sjöfogel är väl
ock att föredraga framför vattenfogel (s. 290). Rådsnäll “den
rådsnälle Hemming Gad” (s. 134) är det isl. rtåsnjallr och bör
ej alls anses bättre än det svenska rådklok.
Korrekturet tyckes ej alltid vara skött med nödig omsorg.
Till de på sista sidan gjorda rättelserna äro rätt många att tillägga.
Så skrifves ränstenar s. 339, fårskinspelsar s. 184, Bullebasius
s. 43. Sid. 77 heter det-: “Då svarade den, som sist inkom,
nämligen Loke: “Jag är färdig att gifva eder prof på att här är
ingen inne, som kan fortare än jag uppäta min mat”. Här skall
det vara: sin mat. På tal om Digerdöden uppgifves “en bonde
i Elfs härad i Vermland“ hafva råkat på en förfallen kyrka.
Läs efter Geijer: Ekeshärad, som är en socken. Genom förbiseende
uppgifves å ena stället, s. 241, att både Olaus och Laurentius
Petri studerat i Wittenberg, och å andra, s. 147, säges, att L. ej
tyckes hafva följt sin broder dit. Sid. 323 skrifves i både rubrik
och text bushmän, men s. 363 skrifves ordet buschmän.
Skrifningen Posforen s. 222 är kanske afsiktlig. ehuru vi ej inse vikten
af att här reformera. Amazonfloden kallas i samma stycken än
Amazonas än Amazona, sid. 328, 329. I samma n:r heter det:
“Skogens invånare taga sin tillflykt till de mörkaste ställen för
att....“, där originalet har: “dess mörkaste ställen”. — Typer
af orätt sort kvarstå ock på många ställen såsom sid. 99, 341, 363.
Såsom i typografiskt afseende mindre prydligt måste anmärkas, att
* Här återgifvas de, sid. 139, sålunda: “De som äta trä oeh dricka
vatten, dem tvinga ej onda andar, än mindre någon människa. I stycket
Vesuvius i Läsebok för folkskolan omtalas, hurusom ur vulkanen
uppkastade stenar "hoppade med doft buller utför berget”, hvilket ändras
till ”rullade”, s. 298. Om Palestina berättas det i folkskolans läsebok,
att ”städernas lemningar hafva blifvit vilda djurs boningar”, men här
säges ”städerna hafva blifvit vilda djurs boningar”, s. 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
