Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Reformsträfvandena med afseende på undervisningen i främmande lefvande språk [J. Young] B. Reformrörelsen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningen i främmande lefvande språk. 81
plats vid undervisningen och utgöra utgångspunkten för de
muntliga och skriftliga öfningarna, hvilka böra vara mer eller
mindre fria efterbildningar af det lästa. Elementarboken,
där “modersmålet hotar att alldeles äta ut det främmande
språket11, skall ersättas af läsebok, som för att kunna
åskådliggöra språket endast får innehålla sammanhängande satser.
Ett godt uttal, som är af så stor vikt ej blott då det gäller
att reda sig i en konversation utan äfven för en riktig
uppfattning af den främmande litteraturen, skall redan från första
början, då imitationsförmågan är starkast’ och talorganen
böjligast, inläras med största noggrannhet. Grammatisk insikt
skall vinnas så mycket som möjligt på induktiv väg, ur det
lästa, och den systematiska grammatiken intaga en
blygsammare ställning.
Enligt denna metod skulle alltså lärjungen mera än
hittills få sysselsätta sig med själfva språket och genom den
därunder vunna språkkänslan slutligen i högre grad beherska
det, hvilket naturligtvis innebär något vida mera än blott att
med större lätthet kunna reda sig i ett samtal på det
främmande tungomålet. Man synes därför kunna anse såsom
säkert, att en undervisning efter denna metod skulle gifva
ett mera praktiskt resultat än den gängse ensidigt
reflekterande metoden med sitt öfverdrifna grammatik- och
elementar-boksväsen, som svårligen kan leda till någon praktisk färdighet.
Ty denna beror, såsom ofta framhållits, uppenbarligen ej på
egandet af ett visst ordförråd och kännedomen om en mängd
grammatiska regler utan framför allt på vana vid själfva
språket.
Det synes mig ej häller kunna förnekas, att den rådande
metoden är åtminstone på det lägre stadiet i hög grad
psykologiskt otillfredsställande och därför måste medföra en onaturlig
ansträngning och värka slöande på den outvecklade lärjungen,
om den erfarenheten är riktig, att den mindre utvecklade i
sitt tänkande ej gärna går från det allmänna till det enskilta
utan från det enskilta till det enskilta. Ty
elementarboks-metoden är egentligen intet annat än ett ständigt tvingande
att sluta från den allmänna regeln till det enskilta fallet.
Men om den “nya“ metoden i det väsentliga är att
föredraga framför den “gamla* både ur praktisk och psykologisk
synpunkt, då det gäller det lägre stadiet, torde däremot den
“reflekterande" metoden i vissa afseenden ha större
berättigande vid undervisningen af mera utvecklade lärjungar, om
nämligen praktisk färdighet ej sättes såsom enda målet för
skolundervisningen i främmande lefvande språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
