Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Några betraktelser med anledning af den kungliga propositionen i läroverksfrågorna [Adn] - I. Lönefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kunglig proposition i lärovärksfrågorna. 133
lektors lön med en kanslisekretérares, så visar sig den förra
understiga den senares med 1,200 kr. Och vill man jämföra
en lektors lön med en hoträttsassessors, hvilken blott 3 år
senare tillträder sin befattning och med ganska säker utsikt
till vidare befordran, så visar sig den förra understiga den
senare med mer än 2,000 kr.“
“Jämför man en adjunkts eller kollegas lön med den,
som tillkommer en kronofogde, hvilken 6 år senare * tillträder
sin tjänst, så visar sig den förra understiga den senare med
2,200 till 1,700 kr.; en första gradens tjänsteman, hvilken
omkring 5 år senare än en adjunkt befordras, erhåller 1,200
kr. högre lön; en tullkontrollör omkring 1,750 kronor högre
lön o. s. v.“
“Ytterligare jämförelser synas komiterade öfverflödiga;
de gjorda ådagalägga en alltför låg aflöning för lärovärkens
tjänstemän och detta med hänsyn såväl till vikten af deras
ämbeten som ock med hänsyn till de kostnader de måste
underkasta sig för att blifva kompetente till sitt kalls
utöf-vande. Och då ju aflöningen bör stå i ett riktigt förhållande
till nu anförda omständigheter, anse komiterade, om hänsyn
endast tages till hvad nu anförts, att en löneförbättring för
elementarlärarne är af rättvisan påkallad."
Men att “vinna i papperen" är icke alltid detsamma som
att vinna i sak. Komiténs utlåtande är afgifvet för 11 år
sedan och ingen har på den tiden kunnat jäfva sanningen af
komiténs uttalanden eller det berättigade i lärarnes
for-’ dringar, men ännu i dag har ej komiténs högst måttliga
förslag blifvit genomfördt.
Först kom “statsvärkets betryckta ställning", som med
bestämda mellanrum infinner sig och nu karaktäriserade de
sista åren på 1870-talet. Först 1882 tilltrodde sig regeringen
att framlägga förslaget om löneförbättring, men då hade andra
kammaren, under det den väntade på de parlamentariska
komitéernas arbete i försvars- och skattefrågorna, börjat egna
sitt intresse åt skolfrågorna och begärt en genomgripande
reform af hela vårt skolväsen från folkskolan upp till
universitetet, utan att likväl någon utredning försiggått, rörande hvad
som i alla de framkastade projekten kunde vara
ändamålsenligt eller möjligt att genomföra. Då nu frågan om
löneregleringen förekom, ansågs tillfället lämpligt att begagna
* Denna tidigare befordran för en adjunkt har nu genom
omständigheternas makt upphört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
