Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - P. Bagge. Läsebok i svensk poesi [G. F.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Peter Bagge, Läsebok i svensk poesi.
för hög för Lidner och Karl Fr. Dahlgren, hvilka i hanS bok helt
enkelt saknas *.
I sin “Läsebok i svensk prosa“ har lektor B. intagit Nybloms
uppsats om “Svenska litteraturens förhållande till andra länder
under olika tider “, i hvilken afhandling de viktigaste af
stormakts-tidehvarfvets och frihetstidens skalder finnas behandlade, och äfven
på andra ställen i nämda läsebok äro de närmare omtalade.
Dylika uppsatser hafva enligt förordet inedtagits “i det syftet, att
arbetet måtte kunna användas äfven som läsebok i
litteraturhistorien, hvarigenom den fördelen torde vinnas, att lärjungarna
få genom läsning öka och rotfösta den kunskap, som läraren
muntligen meddelat dem“. Kunskap i litteraturhistorien bör således
ingå i målet för undervisningen i modersmålet, men en kunskap,
som förvärfvas blott genom läsning om författarne, ej af dem!
I synnerhet i skolan bör dock, synes oss, det senare vara
hufvud-saken, men det förra komma i andra rummet. I den prosaiska
läseboken aftrycker lektor B. en mycket stor del af Ljunggrens
arbete “Bellman och Fredmans epistlar", men i sin poetiska läsebok
upptager han blott ett enda poem af Bellman, och detta ur
“Fredmans sånger “. Bellman är dock en af de mest svenske skalder vi
ega. Lidner förekommer, som sagdt, alls icke, men i den prosaiska
läseboken finnes ett utdrag ur Franzéns minnesteckning af denne
skald.
Utgifvaren har “upptagit vissa skaldestycken, som egentligen
äro diktade att sjungas, i afsikt att deras innehåll må vara bekant
för lärjungarna, då de höra dem af sångare föredragas". Utan
tvifvel en god sak, men en mycket oväsentlig i en läsebok som
denna! Emellertid har man antagligen dennä’ afsikt att tacka för
att en så framstående skald som Nybom fått komma med. Han
företrädes dock här blott genom sin bekanta “Fansång” (“Stå stark,
du ljusets riddarvakt“). Andra författare äro talrikare
representerade genom dylika dikter. Men icke mer än en Bellmanssång
har kunnat intagas, icke ens som musiktext!
Det tyckes väl, som om det lilla, som meddelas af våra större
skalder, åtminstone borde vara originaldikter. Så är dock icke
* Hvad de modernaste skalderna beträffar — vi mena dem, sorn
egentligen göra skäl för namnet - anse vi dem i lektor B:s bok
visserligen vara otillräckligt representerade. Detta betyder dock föga, ty med
en Rydberg, en Snoilsky, en Wirsén gör lärjungen bäst bekantskap genom
deklamationsöfningarna i klassen. Deras sånger förekomma ofta i
hemmen och väljas därför helt naturligt af lärjungen att ur minnet uppläsas.
För öfrigt må påpekas, att våra nyaste skalder ej kunna i skolan läsas
på samma sätt som andra, vid hvilka den litteraturhistoriska synpunkten
aldrig bör lämnas ur sikte. De förra tillhöra ju ej ännu i egentlig
mening historien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
