Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Carl Medén, Berättelser ur Fäderneslandets historia [Is. Fehr]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Medén, Berättelser ur Fäderneslandets historia. 211
Berättelserna ur den nyare tidens historia upptaga 261
sidor af bokens 322. Här finnas bokens bästa berättelser. Här
märkes ock förfts skolmannavana att genom återblickar och
jämförelser fästa i lärjungens minne hvad förut genomgåtts. Såsom
exempel vill jag nämna de tre berättelserna: Riksdagen i Vesterås
1527, Riksdagen i Stockholm 1680 och Riksdagen i Stockholm
1755—56. Dessa kapitel innehålla förträffliga redogörelser och
jämförelser, men äro törhända mer passande på något af
skolans högre stadier. Jag tror, att en läsning af dessa kapitel
skulle vara mycket lärorik äfven i skolans 7:de klass. Endast
en allmän anmärkning skall jag tillåta mig göra mot dessa och
i ännu högre grad mot andra af denna afdelnings berättelser:
titlarna, som tydligen med god beräkning valts för att gifva
en hållpunkt för minnet, passa ej för en stor del af innehållet.
En läseboks stycken böra kunna vara mönster för historiska
skoluppsatser. Men därtill duger ej en del af förfis berättelser,
emedan de innehålla mycket mer än hvad titeln anger. Så
får man i berättelsen “Från soldat till konung" höra talas om
hertig Karls val till riksföreståndare och om 1809 års riksdags
grundlagstiftning, om Kristian Augusts val till tronföljare, hans
vistelse i Sverige och död samt Fersenska mordet.
Hvad föröfrigt de särskilda berättelserna angår, handla de
mycket om bragder till lands och sjös, hvarom väl intet ondt är
att säga. Men det torde ej kunna bestridas, att mera utförliga
skildringar som exempelvis förfis öfver slaget vid Lund lätteligen
bli en röra, om man ej vidfogar en plankarta. Sådana finnas
ej i boken, hvilket är en brist, när man vill skildra de särskilda
anfallen och ställningarna -i en drabbning Redogörelsen härför
förefaller mig i de allra flesta fall onödig, enär den lämnar
ringa behållning för läsaren, isynnerhet om han är en skolgosse.
Det moderna bataljmåleriet i de största målares och berättares
händer ger ej någon öfverblick öfver det hela, men så mycket
tydligare inblick i enskilda scener. Se exempelvis Nen ville och
Tolstoy. Sådana berättelser om episoder i skilda tiders
drabbningar hafva i mitt tycke bra mycket större intresse än dessa
svårförstådda fogelperspektiv stycken. Mindre lämpliga synas mig
ock sådana berättelser som “Ur svenska flottans minnen (från
nordiska sjuårskriget"). I stället för att skildra en eller på sin
höjd två af dessa sjöstrider har författaren tagit med en kort
skildring af de flesta sjöslag under detta krig.
Efter berättelsen Ur svenska flottans minnen följer närmast
Slaget vid Breitenfeld. Här synes mig vara en bra stor lucka.
Borde ej här åtminstone ett kapitel om Upsala möte inskjutas?
Egendomligt synes mig ock, att Johan Gyllenstiernas namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
