Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om geometriens principer [Torsten Brodén]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om geometriens principer.
Ehuru den följande framställningen i öfveryägande grad har
en mera rent vetenskaplig än direkt pedagogisk karaktär, är den
likväl afsedd att bidraga till utredningen af ett pedagogiskt spörsmål.
Som bekant råder ett ganska allmänt missnöje med den
matematiska och särskildt den geometriska elementarundervisningen i
Sverige. Det är författarens tro, att detta missnöje åtminstone i
viss mån har sin grund i värkliga missförhållanden. Och dét är
hans mening att i det följande söka i någon mån utreda, hvari
dessa bestå, och huru de böra afhjälpas.
Likväl blir det knappast fråga om några mera bestämda och
genomförda reformförslag, allraminst med afseende på den
närmaste framtiden. Detta af flere skäl. Ett viktigt sådant ligger
däri, att den geometriska undervisningens fel och brister, äfven
om de icke äro ringa, helt säkert icke kunna i betydenhet mäta
sig med vissa andra missförhållanden, hvaraf skolorna lida. Det
är i första rummet mot dessa senare man har att söka bot. Och
man bör icke begära för mycket på en gång. Men härtill kommer
vidare, att frågans egen vanskliga natur manar till stor försiktighet.
Frågan är vansklig snart sagdt redan därför, att den är en
pedagogisk fråga, och den är det helt visst i högre grad än många
andra dylika. Härtill bidrager äfven det, att ett grundligt
bedömande af sakens rent vetenskapliga sida kräfver öfvervägandet af
ganska djupa och omtvistliga frågor.
Ehuru den efterföljande uppsatsen därför ingalunda gör anspråk
på att gifva en uttömmande behandling af ämnet, afser den likväl
att gå detsamma något närmare inpå lifvet än den hittills förda
offentliga diskussionen om detsamma. Och ehuru vår framställning
i första rummet är ämnad att i någon mån förbereda en reform,
som hägrar i ett mer eller mindre aflägset fjärran, föreställa vi
oss dock, att frågans diskussion kan blifva af betydelse äfven för
den närmare framtiden. Ty å ena sidan bör den väl alltid i någon
mån utbilda omdömet öfver hithörande förhållanden. Och å andra
sidan är läraren i matematik oförhindrad att i mångt och mycket
vid undervisningen göra sin öfvertygelse gällande, utan att det
behöfver blifva fråga om någon mera genomgripande reform.
Slutligen är förf, angelägen att redan på förhand förklara
sina anspråk pä nyhet och originalitet vara ganska ringa. Hela
framställningen kan sägas utgöra ett tämligen anspråkslöst försök
till en konsekvent tillämpning af vissa moderna idéer och
åskådningssätt.
Pedagogisk Tidskrift.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
