Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Genmäle [Peter Bagge]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Genmäle.
timmarna ej medgifva någon utförligare läsning af litteraturprof
från den tiden. Recensenten föreslår att nedbringa “läsningen
af dansk-norsk litteratur till ett försvinnande minimum". Oafsedt
att ett sådant tillvägagående är olagligt, är jag på det lifligaste
öfvertygad om, att läsningen t. ex. af Ibsens Hærmændene,
Björnsons Fortællinger eller Oehlenslägers Hakon Jarl är långt
mera fruktbringande för lärjungarna än t. ex. läsningen af de
litteraturprof från den förgustavianska tiden, hvilka finnas
upptagna i “Läsebok, utarbetad på grundvalen af den af II. Bj ursten
utgifna". Tror recensenten på fullt allvar, att “kärleken till det
gamla fäderneslandet lifvas och näres" genom läsning af slika
litteraturprof? Hela denna del af granskarens framställning
skulle jag vilja kalla för en samling af “granna fraser". På ett
sådant sätt att använda tiden, som här föreslås, skulle jag vilja
tillämpa granskarens vid recensionen af mina noter fogade ord:
”lärjungarnas intresse för litteraturen löper fara att rent af dödas”.
Ett utförligare studium af den förgustavianska tiden tillhör
universitetet. Påståendet att den “modernaste poesien ovilkorligt
tränger sig på ynglingen" gäller endast en del af lärovärkens
alumner. För öfrigt anser jag, att, äfven om tiden inedgåfve
läsning af de omnämda litteråtnrprofven, den bättre skulle användas
på läsningen af de uppsatser om denna tid af Bottiger,
Ljunggren och Nyblom, hvilka uppsatser, stå att läsa i min läsebok i
svensk prosa. I denna punkt är jag alltså af en helt annan
mening än min granskare. Väl inträffar, att jag i sjunde klassen
anslår några timmar t. ex. åt läsningen af det i språkligt afseende
ganska svåra kvädet om Engelbrekt eller något utdrag ur
Stjernhjelms Hercules m. m.: men detta sker mera för att framhålla
förgustavianska periodernas språkegendomligheter.
Hvad särskildt beträffar de af recensenten utpekade
skaldestyckena “Carl von Linné" af Holmgren och “Lars Flink" af
Kullberg, försvara de båda väl sin plats. Det förra - i metriskt
afseende ett mästerstycke och af tilltalande innehåll — är äfven
upptaget i Ekmarks läsebok, ehuru dess författare där ej är
angifven; och det senare djärfves jag rent af ställa sid sidan af
Franzéns “Den gamle knekten".
Att jag ur min läsebok uteslutit Lidner och Dahlgren och
endast upptagit “ett enda poem af Bellman", beror därpå, att
jag ej anser dem fullt lämpliga att läsas i skolan, åtminstone
ej i 6:te klassen. Äfven i denna punkt skiljer jag mig således
från min granskares uppfattning. Innehållet lägger oftast ett
bestämdt hinder i vägen för läsningen i skolan — särskildt
flickskolan — af Bellmans sånger. Det förvånar mig, att
granskaren klandrar, att endast en af dessa meddelats, då han redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
