Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Ett läsår vid Upsala katedralskola i midten af förra seklet [John Nordwall]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 Ett läsår vid Upsala katedralskola i midten af förra seklet.
liksom 1755—56, Colloqüia Corderi, hvilken bok C. dock önskade
se utbytt mot “salig biskop Rydelii Grammatista Philosophans“.
Om ”Vocabularium” eller ”Erici Schroderis Index Latino Scandicus”,
hvilken begagnades under läsåret 1755—56, namnes intet hos
Casström.
I grekiska lästes den i Scholæ-Ordningen föreskrifna
grammatiken af Gezelius. Som hjälpreda vid läsningen af Nya
Testamentet på grundspråket kunde lärjungarna, säger G., “hjälpa sig
med Gezelii ‘ Grammatica Græca och Pasoris Manuale, på hwilka
tilgång ännu finnes, och i brist af denna senare kan Krafts Manuale
Analytico-Hermenevticum eller Knolii Vocabularium N(ovi)T(est:i)
som här fås, nogsamt uppfylla, hwad i denna delen betarfwas:
men skulle någon profan Auctor, som både nödigt och nyttigt
yvore, tillika antagas, så fordras nödwändigt antingen en ny upplaga
af Schrevelii Lilla Lexicon, som nu börjar saknas, eller något
dylikt annat, som för en fattig ungdom ej blefwe alt för dyrt och
kostsamt".
I Hebreiska lästes Opitii grammatik, hvilken C. fann tillräcklig;
dock ansåge han det önskligt, om “Sal. Dr. Palmroths Tabeller*
af skolungdomen begagnades. Ett lämpligt lexikon i hebreiska
saknades, ”sedan Buxtorf börjat blifwa ganska sällsynt”; de senare
utkomna voro alltför dyra.
I matematik brukades i apologistklassen “den öfwer hela riket
antagne Agrelii Arithmetica, som, mycket förbättrad, ej för många
år sedan af trycket utkom”, (sannolikt begagnades den äfven läsåret
1755—56) 85 och Euclides Elementa lästes “på swenska”.
Historia och Geografi. I secunda och tertia lästes Hübners
öfversikt af den bibliska och profana historien. I quarta
begagnades Woltemats Statshistoria “samt dess utgifne statskunskap.
Utur den förra inhämtas ock swenska historien med bästa nytta,
när Docens, såsom härtils skjedt, med gamla’ Historien bifogar,
hwad som ifrån år 1761 i de Historiske Almanackorna utkommit“.
För sin del ansåg C., att ”til widare befordran af detta för
ungdomen högt angelägna studium”, antingen Baron Hollbergs Synopsis
Hist. Universalis eller Zopffs Grundlegung der Universal Historie”
borde med någon ändring blifva på svenska “uplagda” (Hübner
och Woltemat begagnades 1755—56). — Geografien lästes i
apologistklassen så, att den af läraren muntligen “förestäldes på några
til klassens behof uppkiöpte Generelle Charter”, och med historien
och statskunskapen förfors “på samma sätt” (d. v. s.
undervisningen bestod i muntligt föredragande af läraren) “hwarvid man
följer Woltemats bägge inledningar, som af scholans medel äfwen
85 Säkert är, att den begagnades läsåret 1748— 49 i prima, (Diarium
af Martin Westbom d. å. 1. Ups. Cath.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
