Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - I Läseboksfrågan [Johannes Almén]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 I läseboksfràgan.
att skolstadgan, for så vidt dess afsikt med ifrågavarande läsning
väsentligen är den af oss här ofvan uttalade, skulle fordra, det
lärjungen bör så noga taga kännedom om den poetiska delen af
litteraturen, att för honom skall framläggas liksom en profkarta å
de bästa eller de mest egendomliga sångerna af en mängd skalder
från äldsta till nyaste tider.
Meningen torde väl fastmera vara ungefärligen den, att af
svensk poesi’ skola väljas sådana diktprof, som kunna vara en för
ungdomen lämplig läsning, och dessa företrädesvis af de mest eller
mera betydande skalderna, och till den mängd och myckenhet,
som den åt berörda läsning anslagna tid tillåter samt ämnets vikt
i jämförelse med öfriga discipliner kräfver. Vi tro därför, att ett
profkarta-system af ofvannämda slag icke med fördel kan användas
för att gifva ät läseboken ett väl valdt innehåll.
Läseboken skall visserligen upptaga prof — å prosa och poesi
— men vid urvalet af sådana bör i första rummet tagas hänsyn
därtill, att de äro prof, hvilka för lärjungen kunna vara ett
mönster i modersmålets behandling och efter hvilka han bör söka
bilda sin stil; alltså i allmänhet prof, valda mera i afsikt att lära
honom att skrifva och rätt uppskatta det sköna än gifva en inblick
i eller en öfversikt af hvad eller huru författare från förgångna och
nyare tider hafva skrifvit. En öfversikt i så vidsträckt
bemärkelse kan icke tillhöra skolans stadium. Förutom det att själfva
principen i ett sådant karta-system synes oss oriktig, måste den
förr eller senare öfvergifvas äfven af det skäl, att den i mån af
litteraturens tillväxt blir allt svårare att tillämpa.
Den gamla och goda pedagogiska regeln: “För ungdomen är
endast det bästa godt nog“ eger icke här direkt tillämpning. Det
är nämligen icke alltid förhållandet, att en stor skalds bästa och
vackraste sånger äro de för ungdomen bästa och lämpligaste; de
kunna lika ofta vara motsatsen. Däremot torde af en skald af
lägre rang finnas sånger, hvilka alldeles särskildt lämpa sig som
ungdomsläsning. Fall kunna sålunda inträffa, då det blir nödvändigt
att i läseboken utesluta namn, hvilkas skalderykte öfverglänser dem,
som i densamma representeras, eller att af en mindre skald
upptaga flere diktprof än af en större. Därför får icke läseboken
betraktas såsom en i allo tillförlitlig mätare af de däri upptagne
författarnes storhet. Det tillhör den litteraturhistoriska läroboken,
hvarom vi längre fram yttra oss, att gifva författaren den plats,
honom med rätta tillkommer.
Om många af våra ryktbaraste skalder kan med visshet sägas,
att de icke strängat sina lyror i det särskilda syfte eller ens med
hänsyn till att deras sånger skulle lämpa sig för en
bildnings-sökande ungdoms fattningsgåfva, tankevärld, känslor och
lifser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
