Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om undervisningsfrilieten
i Frankrike.
Det nuvarande undervisningsväsendet i Frankrike leder
sitt urspung från Napoleon I. Denne väldige organisator,
hvilken i egenskap af den stora revolutionens
testamentsexekutör hade att genomföra Frankrikes administrativa
nydaning, hade äfven måst åtaga sig att ordna
undervisningsväsendet, hvilket revolutionen bragt i ett kaos af förvirring.
Det är bekant, huru han löste denna sin uppgift.
Tillämpande i sin skollagstiftning samma system af centralisation,
som kännetecknade hans administrativa lagstiftning i det hela,
upphäfde han nationalkonventets bestämmelser om
undervis-ningsfriheten, enligt hvilka hvarje fransman haft rätt att
grunda skolor och lämna undervisning. I stället gjorde han
undervisningen till ett statsmonopol, och detta öfverlämnades
åt universitetet (université imperiale, sedermera université
de France), en inrättning, hvarmed man ej får förstå ett
universitet i svensk mening utan föreningen af alla den
franska statens läroanstalter, högre och lägre, jämte den vid
dera anstälda lärarepersonalen till ett enda helt.
Universitetet ordnades efter den strängaste centralisations
grundsatser ; högsta ledningen af dess angelägenheter tillkom en grand
maltre, biträdd af en conseil; ingen fick öppna en skola utan
tillstånd af universitetet; ingen egde rätt att vara lärare vid
elementarlärovärken utan att tillhöra universitetet eller hafva
blifvit graduerad vid någon af dess fakulteter.
Till följd af denna organisation, hvilken i allt väsentligt
bibehölls under restaurationen och julikonungadömet, var det
franska presterskapet urståndsatt att utöfva något egentligt
inflytande på undervisningsanstalterna i Frankrike utom på
seminarierna för prestbildningen, hvilka man öfverlämnat åt
biskoparnes ledning. Att presterskapet, hvilket före
revolutionen utöfvat ett mycket stort inflytande på uppfostringsväsendet
i Frankrike, skulle vara fiendtligt stämdt mot universitetets
monopol, kan ej förundra, allra hälst som det ansåg, att
universitetet, hvilket berömde sig af att representera tanke- och
forskningsfriheten i motsats mot kyrkan, som representerade
Pedagogisk Tidskrift.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
