Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
Striden om undervisningsfrilieten i Frankrike.
den tog om hand, och allra olyckligast var hon i
administrationen af skolväsendet. Mest trängande var behofvet af
folkskolor, men vederbörande myndigheter lyckades i allmänhet
hvarken anskaffa skolhus, lärare eller — elever. De gamla
skolhusbyggnaderna, som uppförts genom de andliga
ordnar-nes eller genom presterskapets försorg, voro indragne till
staten eller försålda, och bemödandena att anskaffa nya lokaler
strandade ofta på de lokala myndigheternas liknöjdhet eller
oginhet. Kunde emellertid passande skollokaler anskaffas, så
visade sig svårighet att finna lärare. De fleste af de gamle
andlige lärarne, som vägrat aflägga författningseden, voro
fördrifne; de som aflagt eden och kvarstannat i landet kunde
näppeligen användas till att undervisa i den republikanska
sedeläran, hvilken afsåg ej blott att bibringa de unge
med-borgarne kännedom om de republikanska institutionerna och
de grunder, hvarpå dessa stödde sig, utan äfven att hos dem
“väcka kärlek för republiken och folket och hat mot
konungar, adelsmän och prester. “ För öfrigt hade hatet mot
pre-sterna, som en kort tid under skräckregeringen något
minskats, under direktorialstyrelsen hos de ledande politici ånyo
uppflammat i full låga. Efter den 18 fructidor (den 4 sep ■
tember 1797) deporterades 800 prester till Guyana, 1,200
instängdes i fängelserna på öarne Ré och Oléron, och flere
som förut emigrerat, men som återvändt till hembygden,
lockade af lagen om kultens frihet, skötos i Tours, Nancy,
Lyon och på flere andra orter. Men äfven om man
lyckades finna lärare, hvilka i sådant fall voro af det
bedröfliga-ste slag, så saknade man medel till deras underhåll.
Enligt lagen skulle deras aflöning utgå af lärjungarnes
skol-afgifter, hvilkas belopp bestämdes af de departementala
myndigheterna. Men de fattiga barnen hade oftast intet att
erlägga skolafgifterna med. Aflöningen blef alltså den
eländigaste — och både undervisning och lärare blefve därefter.
Värst blef det med undervisningen i den republikanska
sedeläran. Man kan få en föreställning därom af läroböckerna.
Duruy gör utdrag ur denna dråpliga litteratur, och jag kan
ej motstå frestelsen att efter honom anföra ett par citat.
Utdrag ur Sansculotternas alfabet eller de första
elementen af den republikanska uppfostran,
tillegnad unga sansculotter i frågor och svar.
Fr. Hvilka äro revolutionens ärofullaste epoker?
Sv. Den 14 juli 1789, den 10 augusti 1792, den 31
maj och den 1 juli 1793.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
