Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - C. G. Morén, Tyskt Konstruktionslexikon för korrespondens etc. under ledning af G. Langreuter; Bihang till d:o. Arwid Johannson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langreuter-Morén, Tyskt konstruktions-Iexikon.
367
“Quelle“), “worüber wir linien Quittung ertheilen werden“ (under
“Quittung“), “wir spielen zwei Viertel* (under “Viertel”), “ein
viertél Butter* (på samma ställe), “wir beziehen uns auf unser
ergebenes Letzte” (under ”letzt”), ”in einem Artikel machen” och
mera dylikt under verbet “machen“, “in Beantivortung* Ihres
Schreibens“ (under “Beantwortung“), “Ihre Geehrten vom 7. und
30. vor. Monats“ (på samma ställe), “wir bitten uns Deckung
dafür anzuschaffen “ (under “Deckung“), “der Express ist auf dem
Wcge nach hier* (under “Weg“) o. s. v. Slika och liknande
uttryck kunna ju lända till prydnad i en handelskorrespondens,
men eljest ingenstädes. Att närmare gå in på den tyska
handelsjargonens grammatiska och stilistiska värde är här icke rätta stället.
I det följande behandlar jag arbetet endast för sä vidt det
har uppställt ett vetenskapligt mål: allt, som uteslutande tillhör
liandelskorrespondensens område, lämnas obeaktadt.
Hvad för det första källorna angår, så förtjänar hr M., hvilken
icke haft tillgång till något offentligt bibliotek, det fullaste
erkännande för sin sträfvan att grunda sina uppgifter på ett så rikhaltigt
och mångsidigt material som möjligt. Ålen tyvärr hafva de båda
författarne vid valet af källor gått till väga på ett sätt, som röjer
föga granntyckthet; man har till och med öst ur ganska grumliga
källor. Enligt mitt förmenande borde materialet till ett arbete,
som afser att lämna språkliga mönsterföredömen, utan att därvid
citera, sammanföras uteslutande ur två grupper af källskrifter:
1) ur sådana vetenskapliga (grammatiska och lexikaliska) arbeten
öfver det ifrågavarande språket, som möjliggöra en noggran kontroll
öfver exemplens ursprung, 2) ur nutidens mönstergilla skriftställare,
enär den nyaste literaturen endast ytterst sällan föreligger
grammatiskt och lexikaliskt bearbetad.
1 den anförda källförteckningen finnes upptaget mycket, som
gäma kunde undvaras, mycket fattas, som man endast ogärna
saknar. Så t. ex. är det mig oklart, hvilka grunder förmått
författarne att använda tre stora konversationslexika såsom underlag
för stilistiska samlingar. Om afsikten tilläfventyrs skulle hafva
varit att ur ett mångsidigt innehåll bekvämt kunna excerpera den
möjligast rikliga mängd af olika konstruktioner, så kan man därvid
anmärka, att det på tyska finnes originalafhandlingar, hvilka kunna
gälla som stilmönster inom de områden, som härvidlag kunna
komma i fråga. Man är således ingalunda nödsakad att taga sin
tillflykt till litteraturalster, som i språkligt afseende ej äro af första
rang. Detta med bortseende från den omständigheten, att strängt
vetenskapliga och tekniska uttryck och talesätt, för så vidt de äro
begripliga endast för fackmannen och icke för hvarje bildad person,
böra vara från ett arbete af sådant slag som ett konstr.-lex. uteslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
