Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - C. G. Morén, Tyskt Konstruktionslexikon för korrespondens etc. under ledning af G. Langreuter; Bihang till d:o. Arwid Johannson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langreuter-Morén, Tyskt konstruktions-lexikon.
373
stone undgått att rent af föranleda en oriktig uppfattning hos den,
som söker upplysningar om konstruktionen. Artikeln “borgen"
har t. ex. följande utseende: “v. (reg. h. a. d.) låna. — von...
er hat tausend Mark von mir geborgt. — Anm. Geld, Bücher —;
mein Bruder hat ihm Geld geborgt; er hat ihm diese Waaren
geborgt". I stället för det intetsägande “a.d.“ skulle man vänta:
1) Darlehn geben: einem eine Sache, 2) Darlehn nehmen: von
einem eine Sache. Vid “bärgen" är visserligen angifvet “a.d.“,
likväl finnas endast exempel för konstruktionen: “einem für eine
Sache bürgen. Härvid kan nu den, som begagnar boken, vilseledd
genom “a.“-et föranledas att tro, att man i stället för “ich bürge
Ihnen für die Zahlung" kan säga: ich bürge Sie für die Zahlung
eller ich .bürge Ihnen die Zahlung, — det andra uttryckssättet är
omöjligt, det tredje stötande i den nuvarande nyhögtyskan. Vid
“gedenken" står “g.d.“; där borde äfven upptagits “a.“, ehuru
oredan därigenom skulle ytterligare ökats; man måste göra skilnad
mellan 1) ’gedenken’ med gen. af personen eller saken och 2) med
dat. af personen och akk. af saken. Andra konstruktionsuppgifter,
t. ex. om ett verb forbindes med ’dass’, om en infinitiv med eller
utan ’zu’ följer, anses öfverhufvud taget icke värda att antydas.
Därtill kommer ytterligare, att, om författaren hade beslutat
sig att anordna artiklarna semasiologiskt, de svenska betydelserna,
som han för hvarje ord i början af artikeln tillfogat, skulle kommit
till sin rätt. Artikeln “machen" börjar på detta sätt: “v. (reg.
h. a. d.), göra, fabricera, förfärdiga, tillvärka, bereda, tillaga, koka;
skapa; förvandla; åstadkomma, förorsaka; utgöra; låta, komma att,
narra, laga; dröja, vara; skynda(på). Sich —, gestalta sig, ställa
sig, arta sig"; artikeln “vorstehen" så: “v. (oreg. skb. h. d.) stå
framför, gå före, ha företräde framför; skjuta fram ell. öfver;
förestå, sköta“; eller artikeln “Zug" på följande sätt: “s. m.
—(e)s —e-j-, drag, ryck, tag; tåg, marsch, färd, flygt; rad, led,
följe, skara; afdelning, kolonn; spann; gång, fart; reffla“.
Huruvida de upptagna konstruktionerna finna användning vid alla eller
endast vid några af dessa många betydelser, därom meddelar
författaren ingen upplysning, och ej häller framgår det ur själfva
exemplen. Hvar och en får reda sig bäst han kan. Det finnes
fall, där det torde vara omöjligt att afgöra till och med för en,
som beherrskar båda språken, för hvilken betydelse en fras skall
tjänstgöra som exempel; så: “das ist ein guter Zug“,
“durchge-hender Zug“, “er komint unvermerkt in den Zug“, under ordet
"Zug“ (ur omgifningen framgår det icke). Hvad har månne
författaren tänkt sig under ”das gemeine Viertel” (vid ordet
”Viertel”)? en gemensam bråkdel, ett i hvardagslifvet gällande
mått, en illa beryktad stadsdel eller något annat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
