Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - C. G. Morén, Tyskt Konstruktionslexikon för korrespondens etc. under ledning af G. Langreuter; Bihang till d:o. Arwid Johannson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langreuter Morén, Tyskt konstruktions-lexikon.
375
som begagnas i ett bestämdt stands jargon, som “wo der Hirsch
des Abends wechselt" (under “wechseln“) — ett jägareuttryck,
som icke många tyskar torde vara förtrogna med —, så måste
man först anmärka såsom ett fel, att ord och talesätt upptagits, som
från den modärna nyhögtyskans standpunkt måste betraktas som
föråldrade. Som ur forordet framgår, var det både hr Moréns
och hr d:r Langreuters mening, att föråldrade ord och konstruk
tionerna skulle uteslutas. “Och hvad korrektheten angår, bör den
vara fullt tillfredsställande, då en tysk vetenskaplig auktoritet går
i borgen därför", säger “Norrlandsposten“ (den 29 maj 1889);
den kunde trygt hafva skrifvit ’borde’. Såsom exempel på
uttryckssätt, hvilka för den nuvarande språkkänslan förefalla föråldrade,
kunna nämnas: ”der Prinz Eugen war gefroren” (under ”frieren”),
“sie schlachtet nach ihrer Mutter" (under “schlachten",), 72.
wittern" (den enda frasen, som här citeras, kunde lika bra tagits
upp under “gewittern"), ”anhäkeln" (för ordet i den nu brukliga
betydelsen fmnes intet exempel hos hr Morén); vid “dringen"
finner man “a. d.“, ehuru ordet nu begagnas endast intransitivt.
Det händer icke sällan, att ord, som i skriftspråket äro
föråldrade bibehålla sig i det lägre talspråket. Då författarne emot
sin grundsats icke tvekat att upptaga föråldrade uttryck, så har det,
såsom några af de anförda exemplen kunna bevisa, emellanåt
inträffat, att de i sin bok, som dock afser att tjäna pedagogiska
syften, fått in konstruktioner och vändningar, som starkt närma
sig vulgärspråket. Bland talesätt, som falla under denna kategori,
vill jag här nedan anteckna ytterligare några.
A) vulgära, semasiologiskt underhaltiga talesätt:
“weg-békommen"; "abu: etten"; “er ist ganz in sie weg“, “er ist über
die Nachricht ganz weg“, “er ist über das Urtheil des Publicums
vveg” o. s. v. (under ”tvegsein”); ”was ist die Uhr” (under ”was”);
”das ist eine Arbeit, die sich gewaschen hat”, ”das ist eine
Biblio-thek, die sich gewaschen hat" (under ”waschen”); ”einen langen
Senf von Etw. machen”, ”ich halte seinen ganzen Senf für erlogen”
(under ”Senf”); ”das werde ich ihm unter die Nase reiben ”(under
"reiben"): “sich Alles vom Herzen lossprechen“ (under
"los-sprechen"); “Einem die Ohren vollquarren“ (under "quarren");
”das versteht sich am Rande” (under ”Band”); ”auf den Tod sitzen”,
“viele Leute bei der Belagerung sitzen lassen“ (under “sitzen");
“in Pfand geben“ (under "Pfand"); “es hat die Nacht Eis
gefro-ren“ (under "frieren"); “sie ist gar keine Geborene“ (under
"gebären"); “Das ist keine Lüge, Das ist nur ein Puff“ (under
"Puff").
Hit höra bland annat ännu tvänne stora grupper, nämligen
många af de fraser, som innehålla ”machen” och ”thun”. Ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
