Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om undervisningsfriheten i Frankrike.
399
ministär inrättades en särskild ministerportfölj för de kyrkliga
ärendena, och dess första innehafvare, biskop Frayssinous,
blef därjämte minister för den allmänna undervisningen, hvadan
sålunda universitetet i släptåg efter kyrkan infördes i den
konstitutionela regimen. Under den liberala Martignac’ska
ministären inrättades ett eget departement för
undervisningsväsendet (18’28), men under den reaktionära ministären
Polig-nac upphäfdes detta departement, och undervisningsärendena
lades åter under kultusministern, som blef “minister för de
kyrkliga och undervisningsärendena”. Julirevolutionen ändrade
denna benämning till “ministern för den allmänna
undervisningen och för kulten11, med hvilken namnförändring de för
tillfället maktegande ville framhålla de världsliga intressenas
öfvervikt öfver de andliga. Då Guizot mottog kultusportföljen
1832, frånskildes på hans därom gjorda begäran de kyrkliga
ärendena, hvilka han såsom reformert ej ansåg sig böra
handlägga, från undervisningsärendena. Flere andlige stäldes såsom
“recteurs“ i spetsen för akademierna eller såsom “proviseurs"
och “censeurs" för lyceerna, och flera kongregationer
auktoriserades genom kungliga ordonnanser att uppföra folkskolor och
meddela undervisning, inalles i fjorton departement. Denna
åtgärd, hvilken äfven Napoleon I måst företaga, var nödvändig
för att gifva någon fart åt folkskoleväsendet, på hvilket för
öfrigt det franska presterskapet redan nu fick ett visst
inflytande, i det kyrkoherdar gjordes till ledamöter i de
Comi-tés de charité, hvilka på grund af en ordonnans af år 1816
bildats, en i hvarje kanton, för att öfvervaka
folkundervisningen. Inom elementarundervisningen gafs åt de
humanistiska ämnena, hvilka äfven under Napoleon blifvit kanske
nog mycket, tillbakasatta för “les Sciences11, en något
fördelaktigare ställning. Flera enskilde erhöllo tillstånd att
upprätta elementarlärovärk. Sin rätt att öfvervaka dessa skall
universitetet, enligt Guizofg uppgift, hafva begagnat med
opartiskhet och moderation.
Men med allt detta stod man ännu långt ifrån den
under-visningsfrihet, som presterskapet med sådan ifver
eftersträf-vade. Häftigast påyrkades denna frihet af jesuiterna, hvilka,
utan att hafva begärt någon auktorisation att meddela
undervisning, trots 1762 års förvisningsdom själfva under
restaurationen upprättat ej mindre än sju collèges i Frankrike. Men
en ordonnans, undertecknad af själfve Karl X, af år 1828
stängde deras skolor och förvisade dem ur landet, och på
samma gång begränsades antalet af de lärjungar, som fingo
mottaga undervisning i de biskopliga seminarierna för prest-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
