Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Något om undervisningen i modersmålet. Svar på lekt. Bagges genmäle [G. F.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om undervisningen i modersmålet. 413
mellan litteraturhistorien och litteraturläsningen"! Hvart har det
tagit vägen? I sitt genmäle säger lektor B. till yttermera visso,
att, äfven om tiden medgåfve läsning af litteraturprof från nämda
tid, det vore bättre att läsa litteraturhistoriska afhandlingar om
dessa perioders skalder — ett påstående, som står i strid mot
lärovärksstadgans ord, som sätter litteraturläsningen i samband
med “underrättelser om författame" och där alltjämt den förra
bestämmelsen kommer i främsta rummet, den senare i andra. Af
allt detta framgår emellertid tydligt, att till och med hos lektor
Bagge förspörjes ett visst “famlande i fråga om en antaglig
undervisningsplan" i nämda ämne och klasser. Det citerade uttrycket,
som han högst onådigt upptagit, användes i min recension ej
särskildt mot honom, utan hade där en allmännare omfattning.
Att en viss osäkerhet råder om hvilka hufvuddelar af vår
litteratur skola läsas på det öfre stadiet, synes mig framgå redan
däraf, att — för att blott fästa sig vid de senast utkomna -nya
arbetena, hvilkas utgifvare innehafva synnerligen viktiga platser
vid tvänne af våra profårslärovärk — Bagges Läsebok upptager
af förgustaviansk poesi så godt som ingenting alls *, då däremot
Sprinchorn i sin Handbok häråt anslår öfvei’ 100 sidor. Stöd för
mitt påstående, att planen är vacklande, lämnas äfven af de allmänna
lärovärkens årsredogörelser för 1889 — 90, hvilka förete en ganska
brokig profkarta af hvad som genomgås under
modersmålstim-marna i de olika klasserna på öfre stadiet. Det förekommer, att
hvad som läses i 6: 1 vid det ena lärovärket upptages som kurs i
7: 1 eller 7: 2 vid det andra och tvärtom. Och jag vidhåller min
åsikt, att en betydande orsak till denna osäkerhet i planen är den
omständigheten, att för många och för stora uppgifter inom en
alltför inskränkt tid trängas med hvarandra. Något lättare skulle
saken ordnas, om ej modersmålet enligt svensk uppfattning tillika
omfattade Norges och Danmarks litteratur och språk, en uppgift,
som vid åtskilliga lärovärk fattas ganska vidsträckt, eller hällre,
om ökad tid gåfves åt det viktiga ämnet, där fordringarna i svenska
i sig själfva nu visst icke äro för höga.
Våra tvänne grannland hafva i motsvarande afseende mindre
svårigheter att brottas med. Svensk litteraturläsning inkräktar där
ej nämnvärdt på den ät modersmålet anslagna tiden. Enligt lektor
Bagges upplysning (s. 16) i den ofvan omtalade uppsatsen om
* I full konsekvens härmed förklarar utg. i genmälet, att han är
af en helt annan mening än jag i fråga om läsning af denna litteratur
på öfre stadiet. I min recension betonade jag nämligen, att något af
litteraturen före Gustaf III borde läsas i skolan.
Pedagogisk Tidskrift.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
