Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Något om undervisningen i modersmålet. Svar på lekt. Bagges genmäle [G. F.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om undervisningen i modersmålet. 415
faktiskt på annat sätt ’. Af redogörelserna 1888 — 89 för
Danmarks 12 “offentlige lærde skoler® (fullständiga antingen på både
den “hist.-sproglige® och “mathematisk-naturvidenskabelige® linjen
eller endast på den förra) framgår, att i kl. 5 vid 2 lärovärk
(Frederiksborg och Odense) 3 veckotimmar användas till dansk och
blott 1 till oldnordisk, under det att 1 (Horsens) uppgifver för
båda språken tillsammans 4 timmar. Beträffande 6:e klassen åter
är det endast en tredjedel af dè 12 lärovärken, som läsa 2 timmar
oldnordisk. Hälften (Aarhus, Frederiksborg, Nykjøbing, Randers 2,
Viborg och Metropolitanskolen i Köpenhamn) använder till dansk
3, till oldnordisk 1 timme. I en skola (Ribe) upptagas 218 timmar
af det förra, 1 ’f timma af det senare språket, och en (Roskilde)
har för dansk 2 ’f, för oldnordisk 1 s/4 timme.
I både Norge och Danmark är sedan 1884 modersmålet
examensämne i den muntliga afgångsexamen. Äfven detta
förhållande är egnadt att höja anspråken på kännedomen om
fäderneslandets litteratur och litteraturhistoria, i hvilka afgångspröfning
anställes. Hos oss läses i allmänhet för litet litteratur, i synnerhet
af modern prosa och dramatik. Att i Norge och Danmark, yttrar
lektor Bagge (s. 16), “ett rikare urval af inhemska litterära alster
medhinnes, bör ej väcka förvåning, om man besinnar, att vid de
svenska lärovärken ej så få timmar på det högsta stadiet äro
anslagna åt läsning af norsk och dansk litteratur®.
Återgår jag nu att bemöta lektor B:s invändningar mot min
recension, så anser jag fortfarande på fullt allvar, ehuru han tyckes
tvifla därpå, att det är af fosterländskt uppfostrande betydelse, att
ynglingen får någon kännedom om litteraturen före Gustaf III, och
att man äfven af detta skäl ej bör vid undervisningen undanhålla
honom densamma. I företalet till sin bok påstår utg., att det ej
torde vara möjligt medhinna läsning af litteraturprof från äldsta till
närvarande tid 3. Genom att läsa stycken från de förgustavianska
perioderna löper lärjungames intresse för litteraturen fara att rent
af dödas, yttras det i genmälet (s. 238). Om intresset icke dödas
genom lärarens oskicklighet att behandla sin sak — något som
1 Det är ingalunda min mening ett inlåta mig på en granskning af
den berättelse om sin studieresa, till hvilken lektor B. hänvisat mig och
hvilken innehåller sakrika och intressanta meddelanden om de norska
och danska skolorna. Han torde dock ej illa upptaga, att, då jag finner
hans uppgifter strida mot de officiella, jag följer de senare.
2 Egentligen 2 timmar gemensamt med 5:e klassen och dessutom 1
timme särskildt.
3 I genmälet åter heter det (s. 238): “tiden medgifver ej någon
“utförligare® läsning af litteraturprof från den förgustavianska tiden.
“Utförligare®! Liksom om jag eller någon annan yrkat på något sådant!
Men mellan intet och mycket ligger något, och det är detta jag förordat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
