Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Något om undervisningen i modersmålet. Svar på lekt. Bagges genmäle [G. F.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om undervisningen i modersmålet. 419
Om utg. känt till dess tyska ursprung, hvarför angaf lian icke detta
lika väl som vid Leopolds “Sorgens son“? — På anförda sida
yttrar utg. vidare, att jag uttalar en tvekan, om noter böra finnas
i en läsebok. Återigen en förvrängning! Till ett så absurdt
yttrande har jag icke gjort mig skyldig. Men med afseende på
lektor Bagges noter säger jag: “ Om dessa noter böra finnas,
torde de åtminstone icke böra hafva sin plats under texten, utan
efter densamma vid bokens slut“. Jag påpekade nämligen, att de
gifva lärjungen alltför mycken hjälp *. Att en författare eller
utgif-vare söker försvara sig mot de anmärkningar, som gjorts mot hans
arbete, kan ingen förtänka honom. Men att härvid förvränga sin
motståndares mening måste anses som ett mindre riktigt sätt att
söka imponera till förmån för sin bok. Däremot står det utg.
naturligtvis alldeles fritt att upplifva sin framställning genom ett
eller annat komiskt angrepp mot recensenten, såsom t. ex. genom
att, då denne råkar vara af annan tanke än utg. om undervisningen
i modersmålet på öfre stadiet, helt obesväradt yttra, att
recensenten ”tydligen aldrig undervisat på detta stadium”. Sådana eller
andra i en löjlig öfversittareton hållna uttryck må han gärna tillåta
sig, eftersom han här förlustar läsaren på sin egen bekostnad.
Ett ställe i genmälet förtjänar en alldeles särskild
uppmärksamhet. Arbetets titel är Läsebok i svensk poesi för de. allmänna
lärovärkens och flickskolornas öfre klasser. Med de allmänna
lärovärkens öfre klasser menas ju enligt vanligt språkbruk sjätte
och sjunde klasserna, och lektor B. själf visar i sitt genmäle sid.
236, 237, att han delar denna uppfattning. I förordet säges: ”Vissa
större diktvärk, såsom ’Kungarne på Salamis’ och ’Kung Fjalar’
m. fl......... genomgås jämte läseboken". Granskarens uppgift
måste då blifva att undersöka, om läseboken innehåller, hvad en
lärjunge i dessa klasser bör genomgå af fäderneslandets poetiska
litteratur jämte dessa “större diktvärk", som alltid tagas särskildt,
hvilken läsebok än . användes. I sitt genmäle lämnar nu lektor B.
den högst öfverraskande upplysningen, att det arbete, som han
utgifvit under ofvanstående titel, egentligen är afsedt för 1— 6: 1.
I denna klass “genomgås läseboken fullständigt’, yttrar han
nämligen, då han redogör för sin egen användning af boken — och
hvilket sätt att begagna den kan vara bättre än hans eget! Han
yttrar visserligen äfven, att han ålägger lärjungarne i högre klasser
* Mot Ekmarks läsebok, som helt omotiveradt far ett sidohugg.
yttrar lektor B. likaledes i strid mot sanningen, att förf, till skaldestycket
"Karl von Linné”, hvaraf några strofer under titel ”Verser vid minnes
festen öfver Linné" intagits i nyssnämda arbete, ieke är angifven.
Författarens namn, Fr. Holmgren, är doek tydligt utsatt på
innehållsförteckningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
