Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Striden om undervisningsfriheten i Frankrike [Teofron Säve] III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden om undervisningsfriheten i Frankrike. 457
betydande förstärkning republikanerna erhållit i denna
kammare efter 1879 års val stod 1875 ars lag ej längre att
upprätthålla.
Grévy var nu republikens president efter Mac Mahon’s
afgång i januari 1879. Nu skyndade republikanerna att taga
repressalier för den klerikala lagen af år 1875 och på samma
gång för de konservatives stora inflytande under Mac Mahon’s
styrelsetid. Det så ofta i det franska undervisningsväsendets
historia framträdande sorgliga förhållandet, att de stora
skolreformerna mindre bestämmas af skolornas egna värkliga
behof än af de ledande statsmännens politiska partiståndpunkt,
visade sig nu tydligare än någonsin under de senast
framfarna sjuttio åren. Det var Jules Ferry, den radikale
undervisningsministern i Waddington’s och Freycinet’s ministärer,
som gjorde undervisningsfrågan till en ren partifråga. Djärf,
hänsynslös och beredd att ogeneradt bryta med alla
traditioner, åsyftade han visserligen förbättringar inom
skolväsendet, men som sitt första mål uppstälde han att för alltid
beröfva kyrkan allt inflytande på ledningen af den offentliga
undervisningen äfvensom att väsentligen förminska hennes
inflytande på den enskilda eller fria. Genom lagen af den
27 februari 1880 reorganiserades le conseil supérieur
äfvensom les conseils académiques i grund; biskoparne uteslötos
från le conseil supérieur*, hvilken hädanefter skulle bestå
af fackmän såsom sakkunnige målsmän för de olika högre
och lägre undervisningsanstalterna — i hvilken bestämmelse
naturligen låg en obestridlig fördel — och dessa fackmän
skulle till största delen utses af de undervisande
korporationerna själfva, i följd hvaraf äfven le conseil supérieur skulle
komma att bilda en värklig representation för skolväsendets
alla stadier. Inför detta sålunda reorganiserade råd
framlades nu ett förslag till reform af de offentliga sekundära
skolorna för den klassiska undervisningen, afseende ändringar
dels i undervisningsmetoder dels i tidfördelningen mellan de
särskilda ämnena med minskning i timtalet för de klassiska
språken. Förslaget, som gillades af conseil supérieur, blef
lag den 2 ang. 1880, och följande år vidtogos likaledes
betydande ändringar i organisationen af de offentliga lärovärken
för den sekundära realundervisningen. Genom dessa reformer
borttogos sorgligt nog från skolornas skema alla timmar för
religionsundervisningen **.
* Naturligen äfven från les conseils académiques.
** Lärovärkskomiténs betänkande, Stockholm 1884, II. 224, 225;
Rambaud, a. st. s. 584; Laubert, a. st. s. 25, 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
