Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Uppgifter för skriftlig afgångsexamen höstterminen 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Uppgifter för skriftlig afgångsexamen
höstterminen 1890.
Ämnen för uppsats pä modersmålet
i. Huru blef Luther reformator?
2. Det romerska folktribunatets uppkomst och utveckling,
3. Orsakerna till Polens undergång.
4. Gustaf Wasas reduktion och dess vigtigaste följder.
5. Det finska folklynnet, sådant det tecknas i Runebergs dikter.
6. De för menniskan vigtigaste växterna i Sverige.
7. Om solen.
8. Ungdoms möda är ålderdoms ro.
Latinskt öfversättningsprof.
Innan Xerxes vid Salamis inlät sig i drabbning, rådfrågade
han sina förnämsta män om deras mening. Alla kände konungens
önskan att strida och hans segervisshet, och ingen vågade råda
till annat än hvad de visste, att konungen ville. Den kloka
drottningen af Karien, Artemisia, var den enda, som icke
fruktade att uttala en motsatt åsigt. »Utsätt dig icke», sade hon,
»onödigtvis för faran; ty desse Greker äro till sjös lika mycket
bättre än dina krigare, som dina krigare äro bättre än qvinnor.
Var säker på, att den grekiska flottan snart skall skingra sig af
sig sjelf, ty den är för stor för att här kunna skaffa sig
lifs-medel. Härtill kommer, att alla Peloponnesier genast skola
återvända, om de misstänka någon rörelse från din sida mot deras
land.» Det var konungens stora olycka, att rådet icke blef
åt-lydt, ty i sjelfva verket fans i Egeiska hafvet knappt någon för
Perserna mera ogynsam plats för en sjödrabbning än detta
trånga sund.
Franskt öfversättningsprof.
En plantageegare å San Domingo hade en negerslaf, åt
hvilken han flere gånger hade lofvat friheten. Emellertid hade
han alltid uppskjutit aff infria detta löfte, emedan han tyckte sig
ej kunna undvara den trogne och arbetsamme slafvens tjenster.
Efter förloppet af många år hade det lyckats slafven att
hopspara en rätt betydlig summa, hvilken han erbjöd sin herre
såsom lösepenning, och denne kunde då icke längre vägra att
efterkomma hans begäran. Icke långt derefter flyttade
egen-domsherrn till Frankrike, sedan han sålt sin plantage. Men
genom öfverdådigt lefnadssätt och möjligen äfven genom
misslyckade affärsspekulationer förlorade han inom några år hela sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
