Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - E. Sahlin: Skolkommitténs »förslag till stadgar för rikets allmänna läroverk», afgifvet den 13 Jan. 1891 - I. Statsrådet Wennerbergs motivering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skolkommitténs »förslag till stadga etc.
45
kunna anses. Detta läroämne, hvaruti å de gamla
gymnasierna undervisning meddelades i alla klasser, inskränktes
redan genom 1856 års skolstadga till två timmar i veckan
i hvardera af de båda högsta klasserna och förlorade
genom skolstadgan af år 1878 hälften af denna ringa
undervisningstid, så att undervisning deruti f. n. blott meddelas
under 1 timme i veckan i hvardera af sjunde klassens båda
afdelningar. — Om det nu i allmänhet är mindre lämpligt
att låta ett nytt ämne inträda i undervisningen så sent som
i högsta klassen, så växer tydligen olägenheten deraf ej
obetydligt, då ämnet är så svårt och kräfver så mycken
muntlig utläggning för att rätt kunna fattas, som
förhållandet är med den filosofiska propedevtiken, under det att
dock den minsta möjliga tid deråt blifvit anslagen.
Kommer så härtill, såsom på åtskilliga ställen varit fallet, att fullt
lämplig lärare icke kunnat erhållas, så inses lätt, att de
vunna resultaten ofta måste vara högst obetydliga. Den
förlust i allmänbildning, som genom uteslutande af detta
ämne skulle förorsakas, blir derför i de flesta fall ej af
någon betydenhet, men dock skulle derigenom vinnas ej så
liten lättnad för en stor del lärjungar, som måste lära sig
utantill, hvad de föga begripa. En blick på andra länders
undervisningsplaner visar ock, att detta ämne redan utgått
från de flesta.»
Äfven för hebreiskans utgående från
undervisningsämnena åberopar Statsrådet Wennerberg1) de af
Hammarskjöld anförda skälen. Indragningen af den valfria
undervisningskursen i hebreiska har ej synnerlig betydelse för
öfveransträngningsfrågan, då de lärjungar, som deltaga i
denna undervisning äro jämförelsevis få; att den dock ej
är utan betydelse i detta afseende framgår deraf, att vida
flere brukat börja läsa hebreiska i nedre sjunde klas§en,
än söm fortsatt dermed i öfre sjunde. Det egentliga skälet,
hvarför den valfria undervisningen i hebreiska anses böra
upphöra, är dock just fåtaligheten af de lärjungar, som vid
1) Prop. af ’/, 1890 s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
