Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - E. Edström: Afgångsexamen och språkundervisningsreformen. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QÖ Afgångsexamen och språkundervisningsreformen III.
konstruktioner, ty de vanliga ordens vanliga konstruktion
skall examinanden hafva i hufvudet, och ovanliga ord med
ovanliga konstruktioner skall departementet ej komma med.
De oregelb. verbens former och hjälpverbens användning
(vid neutr. verb) skulle heller icke finnas upptagna i denna
lista; äfven detta skall finnas bland kandidatens eget
kunskapsförråd. — Sådana listor finnas nu emellertid icke.
(Skulle vederbörande visa sig villiga att stadga deras
användande, vore det dock antagligen icke kinkigt att få
sådana till stånd). Däremot finnas ordböcker för skolorna,
som tiil sina andra goda sidor också lagt den att icke ha
några förteckningar på oregelb. verb, listor för uttryck som
fordra subjonctif eller andra »lathundar». Hvad t. ex.
franskan beträffar, är detta fallet med just de numera öfverallt
använda Schultess’ och Berndtsons’. Vi hålla före, att det
vore en utmärkt sak, om departementet genom en
skrif-velse till läroverken bestämde, att de nämnda ordböckerna
(utan några däri gjorda anteckningar af verbformer och
annat som tillhör grunddragen af grammatiken), men inga
andra hjälpmedel finge begagnas vid den skriftliga
pröfningen. Man skulle genom denna bestämmelse få se
underbara resultat i afseende på säkerheten både i oregelb.
verbformer och annat. Komme något nytt lika lämpligt eller
bättre lexikon, skulle departementet få lof att utfärda ett
cirkulär till; men det vore också hela risken med en
åtgärd, som, så vidt vi förstå, måste komma att hälsas med
tillfredsställelse af alla, som undervisa uti de lefvande
språken vid läroverken och intressera sig för studiets höjande —
samt ha sig den svåra uppgiften förelagd att jämföra och
bedöma de skriftliga profven däri. — Det är sant, att det
i allmänhet är ett för vårt undervisningsväsen främmande
drag att uppifrån lägga några band på de olika
läroverkens (eller kanskè rättare eforernas) frihet i afseende på
valet af läroböcker och undervisningsmateriel i allmänhet,
men månne icke här föreligger ett fall, då det finnes starka
skäl för att frångå denna eljes fullkomliga riktiga princip ?
E Edström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
