Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - E. Sahlin: Löneregleringsfrågans kombinering med skolreformfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Löneregler.-frågans kombinering med skolref.-frågan.
hvarför man sätter sig emot denna lönetillökning; det är
åtminstone klart för mig, och jag har färska exempel af
erfarenheten om detta, att, när någon lönereglering är väl
genomförd, då är det icke så brådtom med någon reform».
Krigsbefälets lönereglering och arméorganisationen
framhållas, och hr P. tror, »att man skulle få vänta bra länge,
innan lärarecorpsen på något sätt skulle vilja understödja
en reform i läroverksfrågan, om den nu fick högre
af-löning».
A andra sidan framhåller Hr Carlson, att när
utskotts-reservanterna och Frih Klinckowström fordra, att
löneregleringen skulle uppskjutas tills hela undervisningsväsendet
från universitetet till folkskolan är i grund reformeradt,
»detta är alldeles samma sätt att taga sakerna, som om,
när K. M. framlade förslag om löneförbättring för
hofrät-terna, riksdagen hade sagt: ja, när civillagstiftningen en
gång blifvit helt och hållet förändrad, då vilja vi gifva den;
eller när tullstatens lönereglering var före, om riksdagen
då svarat: när skyddstullar införas, då vilja vi förbättra
tulltjenstemännens löner. Men otvifvelaktigt hafva
domarena skyldighet att verkställa och tillämpa lagen, sådan
den är, och likaså tulltjenstemännen i afs. på tulltaxan».
Vägrandet af löneförhöjningen betecknas af hr C. såsom icke
blott obilligt och orättvist, utan äfven obehöfligt. Erkebiskop
Sundberg talar äfven kraftigt emot frågornas kombinering.
I organisationsfrågan är det svårt att komma till ■ enighet.
Något sammanhang med denna har lönefrågan icke: den
är helt enkelt en lönefråga. Såsom sådan bör den
behandlas, och den gestaltar sig då betydligt enklare. Hr
Wen-nerberg framhåller särskildt den egendomliga sociala
ställning, som läraren i Sverige till stort gagn för honom sjelf
och för samhället intager och som allra bäst förklarar
nödvändigheten att söka skaffa den en mot denna svarande
aflöning. Statsrådet Hammarskjöld erinrar om det ansvar,
som staten bär, för att så många lärare nedsjunka till ett
slags maskiner för undervisningen: den nyblifne läraren
drifves lätt genom den otillräckliga lönen att söka pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
