Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - P. G. Lyth: Horatiustolkningar (genmäle)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horatius-tolkningar. 185
obestämd och därför mångtydig användning af ett ord kan man
anföra Tegnérs »hur gladt han skalkas med nymferna uti den
gröna lund». Såsom ett parellellställe vill jag anföra Od. II, 20,
1—4, som jag öfversätter på följande sätt: På mitt snilles starka
vingar skall jag, en förklarad siare, sväfva i solljusa rymder och
jag skall icke längre dväljas på jorden, utan lemna dess kvafva
luft, höjd öfver förtalet (kritiken?).
I, 2, 41—49. Jag har verkligen tänkt på ett »katekesstycke»,
men äfven på Ap. G. 14, n —12: »Gudar äro komna ned till
oss i människoliknelse»; och de kallade Barnabas Juppiter, men
Paulus kallade de Merkurius, efter han förde ordet. -— För
resten vill jag inlägga en allvarlig protest mot att det var endast
smicker, då skalden kallade Augustus för Merkurius. Anser
man det som smicker, då sjunker Horatius ohjälpligt både som
skald och människa. — Utrymmet tillåter mig icke att inlåta
mig på den synnerligen intressanta frågan om
Mercurius—Augustus. Emellertid är det en fråga af utomordentlig
kulturhistorisk betydelse.
I, 5. Gracilis puer kunde väl öfversättas med det
vulgära pojkvask. Mitt förslag »elegant ungherre» är alldeles fritt;
min tanke var denna: pojkar, som slå sig på kurtis för en flicka
af Pyrrhas beskaffenhet, måste på ett eller annat sätt disponera
penningar, och det ligger i sakens natur, att de kläda sig
elegant. — Jag håller icke alls på mitt förslag, men tycker icke
heller, att spenslig ungersven är expressivt nog. Men quot
capita, tot sensus. — Recensenten har missförstått min tolkning
af odets slutstrof. Min mening var denna: att jag åtminstone
blifvit räddad ur dina garn, kan man se däraf att jag ritat af
dig och härmed publicerar ditt konterfej. — Med afseende på
sacer paries vill jag erinra om, att sacer kan betyda både
helig och förbannad.
I, 9, 24. Jag har icke föreslagit någon ändring af texten
utan endast nämnt, att jag öfversätter pertinaci så som om det
stode pertinacis, något som är ganska vanligt hos skalderna.
I, 1 2. In umbrosis Heliconis oris har jag öfversatt med
klyftrika bergväggar och icke med skuggrika trakter, ty det är
mot brutna bergväggar som ekot bäst upprepar sig; det är
åtminstone mycket starkare än det från en skog återskallande ekot.
Med afseende på cura vill jag endast anföra Liv. 2, 32, 9
sua ( = membrorum) cura; visserligen betyder cura här icke
• förvaltning, men någonting, som är snarlikt detta ord. — Jfr
Cic. de Off. 1, 6, 19, där cura och opera sammanställas. Cura
(= opera) Cæsaris kan således vara = Cæsars tjänst, Cæsars
biträde.
Pedagogisk Tidskrift. IV.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
