Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Lunds Stifts Lärareförenings diskussion om det nya skollagsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 Lunds Stifts Lärareförenings diskussion etc.
Hvarför är man då så angelägen att få gifva
examinanderna denna hjelp? Man fruktar naturligtvis, att profvet
derförutan skall blifva för svårt. Men har man då till stöd
för denna mening någon erfarenhet ’att åberopa? Huruvida
vid andra läroverk några försök blifvit anställda, är mig
icke bekant, men vid det läroverk jag tillhör hafva sådana
gjorts med två särskilda årsklasser och dervid fullt
tillfredsställande resultat uppnåtts utan anlitande af ordbok. Jag
har nyligen vid besök i Köpenhamn tillsammans med en
annan svensk fackman gjort mig underrättad om de danska
skolornas ordning i detta afseende och dervid af en
framstående skolman, Rektor Bloch vid Metropolitanskolan, fått
det besked, att naturligtvis ingen ordbok får användas vid
den skriftliga »Afgangspröven»; han uttryckte sin stora
förvåning öfver att detta kunde ifrågasättas och uppmanade
oss enträget att söka verka för ordbokens uteslutande äfven
i vår mogenhetsexamen. Att i Norge förhållandet vore
detsamma som i Danmark, tog han för alldeles gifvet.
Profvet ansåges icke svårt, och underkännande förekomme
aldrig i de Köpenhamnska skolorna.
Att vi svenskar, hittills åtminstone, ej kunnat i
afseende på de genomgångna litteraturkursernas omfång täfla
med våra grannar, är ett faktum; men skall det derför vara
nödvändigt, att äfven i afseende på den förvärfvade
språkkunskapens qvalitet utfärda ett fattigdomsbevis åt våra
skolor ?
Vid läraremötet i Helsingborg förlidet år voro inom
sektionen för klassiska språk meningarna i denna sak delade.
En talare, med hvilken några instämde, framhöll, att
litteraturkurserna vid de särskilda läroverken ej äro de samma
och att derför det inhemtade ordförrådet ej kan vara
detsamma hos examinander vid olika läroverk; man kunde ej
afgöra, hvilka ord vore allmänt kända. Häremot invändes,
att det ovilkorligen måste finnas ett allmänt område af
språkets ord, inom hvilket hvarje lärjunge efter 6 års
studium borde vara hemmastadd, och att det ju för öfrigt
stode vederbörande fritt att i bifogade noter till den
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
