Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H. Möller: Fransk Elementarbok (O. Örtenblad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Henrik Möller: Fransk elementarbok.
som ö, t. ex. je sais ce que vous vonlez. — Hvarför bibehålla
de olämpliga benämningarna »aoristen» och »andra
plusquam-perfektet» (sid. 20 o. 21)? Passé dèfini och p. antérieur äro
ju namnen på två specifikt franska tempora och böra
derför — redan i elementarboken — inläras såsom sådana och
icke ersättas af andra lånetermer. — Sid. 23 talas om »elision»,
utan att denna term förut förklarats. Ordet »elision» bör
naturligtvis användas redan sid. 4, där förf, redogör för de fall, där
den förekommer. — Sid. 25 omtalas »förvandlingen af y till i
framför stumt e» i verb på -yer på ett mindre tillfredsställande
sätt. Bäst synes det mig att, i ungefärlig öfverensstämmelse med
de fleste grammatiker, uttrycka saken så: i verb på -yer
förbytes y framför stumt e till i: alltid, om y föregås af o eller u,
oftast, om det föregås af a, men icke, om det föregås af e. —
Sid. 31 och 32 säges, att slutkonsonanten i räkneorden cinq,
six, etc. förstummas, när de »bestämma» ett följande
konsonant-begynnande ord. Detta är icke alldeles riktigt; i uttrycket cinq
grands arbres är slutkonsonanten förstummad, men cinq
bestämmer icke grands. Bättre vore att säga: slutkonsonanten
förstummas, då räkneordet — vare sig ensamt eller jämte ett
annat ord — står såsom attribut framför ett
konsonantbegyn-nande ord. — Under »Ordningstal» (sid. 32) vore skäl att
fortsätta uppräkningen åtminstone till och med vingt-deuxième ;
måhända kunde man därigenom undgå den ledsamma
erfarenheten att så ofta få se och höra de för skolgossen så naturliga
formerna vingt-premier, vingtsecond o. d. — Och slutligen:
vore det ej skäl att egna en eller två sidor åt pronomina?
Förf, upptager endast de förenade personliga pronomina.
Lärobokens senare hälft utgöres — förutom af ordlistan —’
af 28 öfningsstycken och ett tjugutal lätta och särdeles väl valda
fabler och anekdoter 0. d. Jag vet, att det är mycket begärdt,
men jag vågar ändå hemställa till förf., om icke äfven
öfnings-styckena borde utgöras af sammanhängande texter (lättare
samtal o. d.). Calwagen har i sin engelska elementarbok gifvit
ett godt föredöme härutinnan. Fördelen af sammanhängande
öfningsstycken ligger ju i öppen dag och har så ofta framhållits,
att det torde vara obehöfligt att vidare orda därom.
Boken eger ett oomtvisteligt fel: dess underhaltighet i
typografiskt afseende, oafsedt åtskilliga ej rättade tryckfel. Dess
bättre är ju denna brist lätt att afhjälpa i en kommande
upplaga. Utgifves en sådan, hoppas vi dessutom, att den måtte
presentera sig under en något mindre anspråkslös apparition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
