Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - E. Sahlin: Den svenska enhetsskolan inför den preussiska undervisningskommissionen - Kongl. beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33$ Den svenska enhetsskolan inför den preuss. undervisningskom.
på närmast lägre undervisningsstadium. De för inträde i lägsta
klassen i Berlins gymnasier erforderliga kunskaperna inhemtas i de
förberedande skolorna bekvämt på 3 år, stundom på ännu kortare
tid, i folkskolorna, som ju hafva ett annat mål, sällan på mindre
än 4 år; endast de bäst begåfvade kunna göra det på 3 Ta år,
och äfven det är icke möjligt annat än under de bästa lärares
ledning. En helt annan fråga, som strängt måste skiljas från
den föreliggande, är frågan, om latin eller franska bör vara
grundläggande språk. Talaren trodde, att franskan borde
föredragas, emedan latinet för lärjungarne i första klassen beredde
mer svårigheter än franskan, och emedan hos allmänheten
faktiskt utbildats en viss ovilja mot gymnasiet och mot latinets
tidiga införande i undervisningen, och denna ovilja mot latinet
föra lärjungarne med sig redan i första klassen.
F. d. Oberlehrer Kropatschek ansåg, att en sådan
missstämning mot latinet icke var vanlig bland lärjungarne. Vidare
framhöll han, att en gemensam bottenskola, som blott omfattade
den första klassen eller de två lägsta, för föräldrarne vore utan
nytta. Omfattar den åter fem klasser eller t. o. m. blott fyra,
medför den öfveransträngning eller, om man vill undvika det,
blir antingen alltsamman en ytlig anordning, eller både
gymnasial- och realbildning komma till korta. Härtill kommer, att
metoden från början måste vara olika i gymnasiet och realskolan,
allt efter deras olika mål. Realläroverkens dåliga resultat bero
till stor del derpå, att man bibehållit den gamla gymnasiimetoden.
Sedan de tre referenterna fått afgifva hvar sitt slutord, skred
man vid ett af de följande sammanträdena till omröstning.
Dervid röstade 28 emot hvarje gemensam bottenskola, 15 för en
sådan. Bland dessa 15 befunno sig så väl de, som önskade,
att latinet skulle uppskjutas tre år, som ock de, som yrkade,
att delningen skulle inträda efter ett eller högst två år, såsom
t. ex. Schiller och Frick. Enar Sahlin.
Kongl. beslut.
Pension.
— Hos Kongl. Maj:t har rektorn vid allm. Ivkt i Ystad,
Riddaren af Kongl. Vasaorden fil. d:r Nils Gustaf Bruzelius
anhållit, att honom måtte tillerkännas rätt att efter erhållet afsked
från rektorsbefattningen åtnjuta pension enligt gällande
bestämmelser.
Kongl. Maj:t har d. 19/e funnit godt förklara rektor
Bruzelius berättigad att från och med månaden näst efter den, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
