Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - F. Palmgren: Om åskådningen vid undervisning i moderna språk vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 Om åskådningen vid undervisningen i moderna språk.
ket genom omläsning af den främmande täxten och utanläsning
till nästa gång (jfr Bil. A s. 29, som Örtenblad, Verdandi 1886,
167 ej nog uppmärksammat). Men på detta sätt »hinner» man
ingen väg, säger Örtenblad på samma ställe; endast på detta
sätt hinner rnan någon väg alls, enligt min mening. Icke så,
som skulle ej ett visst mått af vetande kunna vinnas äfven utan
denna noggrannhet, men då också utan den klarhet och
säkerhet som ensamt kan göra det praktiskt dugande och på samma
gång lämpligt som insats i den fond af verklig bildning, hvilken
ingår i det allmänna läroverkets uppgift.
Hvad har man att förstå under uttrycket ’valda författare’,
som enligt Skolstadgans föreskrift böra läsas? För tolkningen
af detta uttryck ansluter jag mig utan tvekan till det utlåtande,
som härom föreligger s. 24 i Språkkommissionens af 1865
Underdåniga Betänkande. »Icke heller, heter det, kan med
språkundervisningen i skolan meningen vara den, att historiskt följa
ett språk genom alla dess utvecklingsskeden; uppgiften är
fastmer att studera detta språk, sådant det är på en viss grad af
utveckling, med bortseende från alla öfriga, och denna grad
måste . . . hvad de lefvande språken vidkommer, vara det skede
af utbildning, hvari de under närvarande tid befinna sig.»
Kommissionen motiverar denna fordran genom att framhålla
hurusom lärjungarnes uppmärksamhet eljest skulle ryckas bort
från den krets af förberedande kunskaper, inom hvilken det är
skolans plikt att göra dem hemmastadda, och in på ett fält, dit
ingen till sin fromma kan föras, förrän en säker grundval af
elementära kunskaper redan blifvit lagd. (Detta visserligen
närmast yttradt contra »vetenskaplig utredning af språkformernas
uppkomst och uttryckssättens gestaltning», men tillämpligt äfven
på föreliggande fråga). Ett historiskt studium af språken skulle
därföre icke blott öfverskrida gränserna för skolynglingens fattning
utan äfven blifva allt för vidlyftigt för att ens flyktigt kunna
medhinnas.»
Den enkla pedagogiska sanning, till hvilken förestående
uttalanden låta hänföra sig, är: en sak i sänder och den noggrant!
Och hvilken denna ena ’sak’ i förevarande fall bör vara ligger
i öppen dag: »det skede af utbildning, hvari språket under
närvarande tid befinner sig» d. ä. nutidsspråket. Men nutidsspråket
äger, trots dess enhetlighet såsom representerande ett visst skede
i språkets utbildning, en så stor mångfald af skeden eller lager
inom sig själft, att skolan väl behöfver hela den åt språkstudiet
anslagna tiden för att tillfredsställande särhålla och klargöra endast
dessa lager. Hit höra, för att endast nämna några, det lägre
språket, det (mer eller mindre vårdade) familjära, det högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
