Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - A. Kempe: Den geografiska utställningen i Bern 1891. I. Utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4oo
Den geografiska kongressen etc. i Bern 1891.
Förtjent af omnämnande var ock en samling kartor,
utförda af lärjungar vid Göteborgs realläroverk under prof.
Carlsons ledning, hvartill han hade fogat en plan öfver
gången och metoden vid dessa öfningar i kartteckning.
Den lilla samlingen utmärkte sig för sin enkelhet och
tydlighet, säkerligen de bästa egenskaperna hos sådana arbeten.
Samlingen af nouveautés géographiques pryddes af C.
Bovallius vackra arbete Nicaraguan Antiquities.
Naturligen väcktes ett allmänt intresse af tre stora
svenska album med fotografier, ett af A. E. och Gustaf
Nordenskiöld från de svenska expeditionerna till
Spetsbergen 1872—73 och 1890, ett af A. E. Nordenskiöld från
expeditionen till Grönland 1883 och ett af F. Svenonius
från svenska Lappmarken, utfördt 1886. Härtill slöto sig
fyra stora fotografiska panoramor, som tagits af sv.
expeditionen till Spetsbergen 1890 och som voro försedda med
glas och ram liksom en utsigt af inlandsisens kant på
Grönlands vestkust, tagen 1883.
För öfrigt är det ej här platsen att göra en jämförelse
mellan de svenska läroböckerna och kartorna, utan jag har
blott velat meddela det allmänna omdöme, som uttalades
på platsen, liksom jag ock fann mitt omdöme om
utställningen i allmänhet bekräftadt vid mitt deltagande i den
stora prisjuryns arbete.
Helt och hållet böra ej de begge andra grupperna
förbigås. Det intressantaste af den alpina utställningen var
säkerligen tillfället att studera den gradvisa utvecklingen
af den kartografiska framställningen af högfjällen.
De äldsta kartorna hafva en rent schematisk teckning
af bergen. Så småningom visade sig sträfvandet att plastiskt
och natursant ätergifva bergformerna, och det s. k.
kavaljerperspektivet utvecklade sig, som stundom lemnade rätt
vackra resultat. Då detta framställningssätt ej tillät att ur
kartan taga terrängbildningens geometriska förhållanden,
vände man sig till schrafferingsmaneret. Metodiskt
utbil-dadt, nådde detta system i synnerhet i generalstabernas
stora kartverk en hög teknisk fulländning. En afvikelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
