Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - B. Rollin: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4o6
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
verensstämmelsen däri, att priset pä 4 m, efter 3 kr.
uttryc-kes med 4 x 3 kr. och priset på 4/s m. med */5 x 3 kr.
Ofverensstämmande härmed bör man väl då vid frågor,
som på de hela talens område lösas med delningsdivision,
framhålla, att det sökta talet skall vara så beskaffadt, att
det, satt såsom en dylik enhet till divisorn, frambringar
dividenden, eller m. a. o, att man där söker en multiplikand
till divisorn. Det bör då icke vara någon svårighet att
fatta, t. ex. att man finner hastigheten i minuten, när ett
bantåg går 900 m. på 17/s min., såsom resultatet af en
division likasåväl, som då 17/s ersättes med något helt tal.
Likaså måste vid innehållsdivisionen angifvas, att det sökta
talet skall uttrycka, huru många gånger eller till hvilken
del divisorn går upp i dividenden, och om man så vill,
kan man gifva denna qvot namnet förhållande mellan
dividend och divisor. Att nu här, liksom från heltalsdivisionen
är lärjungen väl bekant, produkten af qvot och divisor
åter-gifva dividenden och slutligen att divisionen äfven här kan
så omvändas, att qvoten och divisorn byta plats, är något
som bör inskärpas och ytterligare framhäfver enheten af
hela räknesättet på de olika områdena i den mening, att
det utgör formen för lösning af likartade uppgifter.
Det synes vara till en sådan grundläggning för
lösningen af de uppgifter, som kunna föreläggas på skolans lägre
stadium, som den moderna rörelsen på skolaritmetikens
område syftat. Om föregående tiders lärjungar, oaktadt
bristerna i framställningen af bråkläran, dock här och där
lyckats skaffa sig en riktig uppfattning af bråkräkningen,
så lär det väl bero på den enhet, som faktiskt förefinnes
mellan de mera invecklade förhållandena vid bråkräkning
och de lättfattligare vid de likbenämnda räknesätten i hela
tal. Men äfven om en i nämnda afseende fullständigare
framställning af bråkläran har gjort sig gällande, lära väl
alltid finnas trögare lärjungar, hos hvilka luckor i
uppfattningen lägga hinder i vägen för att säkert bedöma den
räkning, som vid en viss uppgift bör förekomma. För
sådana skall då den framhållna analogien med räkningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
