Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. 47
Efter dessa upplysningar frän lärarens sida kunna
lär-jungarne lätt reda sig själfva. Men det enkla och
naturliga skall göras svårt och obegripligt, ty i annat fall anses
det ej vara lärdt. En bekant berättade en gång, att han
åhört en examen i räkning, och att han funnit lärjungarne
hafva varit utmärkt skickliga. Då jag bad honom omtala
något från examen, förklarade han, att han ej begrep ett
grand af deras räkning, och detta var för honom ett
tydligt kännetecken, att lärjungarne voro utmärkt skickliga. —
I afseende på namngifvandet af räknesätt har man ej
varit konsekvent. Sålunda finnas ej några namn för
sättet att finna en vinkels sinus, cosinus, tangent, ett tals
logaritm, motsvarande talet till en logaritm. Skälet därtill
är lätt funnet; matematikern har ej behof af dylika namn.
Kan man således godt reda sig utan namn i några fall, så
måtte man väl kunna undvara dem i förevarande. Hvad
särskildt angår benämningarna delningsdivision och
inne-hållsdivision, så är det ofattligt, huru de kunnat få en så
stor spridning. Delningsdivision (- delningSdelning) är den
påtagligaste pleonasm. — När en storhet skall delas, så är
det ju storhetens innehåll, som skall delas. Tillsatsen
»innehålls» framför division är således meningslös. Kan man
ej åstadkomma bättre namn än dessa, sä är det bäst att
kasta bort dem, ty de göra mera skada än gagn.
Nu öfverlåter jag åt hr R. och läsaren att afgöra, i
hvilken af de bägge metoderna finnas motsägelser och
inkonsekvenser,
I slutet af sid. 410 har hr R. oriktigt anfört mitt
yttrande ; det står nämligen, att af likheten
3 kilogram = 7 skålpund
framgår, att, en tyngds kilogramtal är 3 sjundedelar af
samma tyngds skålpundstal (3 är ju 3 sjundedelar af 7).
En annan slutsats är äfven dragen ur samma likhet,
nämligen att
1 kilogram = ’/s skålpund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
