Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. Schaefer: Franskans formella bildningsvärde (insändt af A. M. Petersson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Franskans formella bildningsvärde.
visningstimmarna användts på dessa språk, eller i öfriga ämnen,
utan utträder i lifvet med en ofullständig bildning. Men
häremot invänder man, att undervisningen i de gamla språken
gif-ver lärjungarne en så förträfflig formel bildning, att denna håller
dem skadeslösa för bristen på positiva kunskaper; och den stora
allmänheten, liksom lärjungarne sjelfva, delar mestadels denna
mening. Ty äfven allmänheten anser en från gymnasium
utgången »Obersekundaner»ega en högre bildning än t. ex. en
abiturient från einer Höheren Bürgerschule, (lika med vår
Real-linie). Och detta har, såsom redan blifvit sagdt, sin grund deri,
att man tillerkänner de gamla språken, och särskildt latinet, en
formelt bildande förmåga, hvilken kan godtgöra hvarje brist i
positivt vetande. Men är detta höga uppskattande af latinet
såsom formelt bildningsmedel berättigadt? och äro ej de moderna
språken och specielt det franska, hvilket här ensamt kan komma
i betraktande, i stånd att erbjuda en ersättning derför?
Besvarandet af denna fråga synes under den nu pågående, häftigt
lågande skolreformstriden synnerligen tidsenligt, och jag vill
derför i det följande göra ett försök dermed.
På förhand måste emellertid medgifvas, att man med den
gamla undervisningsmetoden i franska språket ej kan tillerkänna
detta något högre formelt bildningsvärde; ännu mycket mindre
kunde detta blifva fallet med den nya metod, hvilken
eftersträf-vas af de till ytterlighet gående reformifrarne, hvilka beteckna den
formella bildningen, såsom fullkomlig humbug. Men skulle ur
jätteframstegen i den romanska vetenskapen icke något bättre
resultat för skolundervisningen härflyta än den gamla Jacototska
eller rättare Hamiltonska metoden, hvilken man på nytt
uppvärmt och framdukar med några pikanta fraser? Då vore ju
den vetenskaplige läraren öfvtrhufvud ’öfverflödig, och kunde
åtminstone på lägre stadiet likasåväl ersättas af fransyska
bonner eller så kallade maitres de langue^).
Hvad bör man öfverhufvud förstå med formel bildning?
Det är dock denna, som gifver skolundervisningen dess egentliga
värde, som sä att säga sätter kronan på verket, och som skiljer
den från barnets blott mekaniska eller omedvetna inhemtande af
kunskaper, nemligen den planmässiga öfningen och utvecklingen
af de andliga anlagen och krafterna — och sålunda står den
formella bildningen gent emot förvärfvandet af positiva
kunskaper, hvilket man kallar materiel bildning. Naturligtvis kunna
dessa båda arter blott teoretiskt skiljas, då i verkligheten form
I) Skulle motsvara en lärjunge från öfre Lat. 6 hos oss.
2) Kursiveradt af insändaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
