Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. Schaefer: Franskans formella bildningsvärde (insändt af A. M. Petersson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6c
Franskans formella bildningsvärde.
Blott få verb hafva båda konstruktionerna, såsom assurer,
persuader, ceindre; mestadels är blott den ena konstruktionen
användbar alltefter verbets betydelse. Vet man t. ex. att man
säger demander qch ’bedja om något’, rappeler qch ’erinra om
något’, envier qch ’afundas något’, så måste personen stå i
da-tiv, alltså demander, rappeler, envier qch å qn ’bedja, erinra,
afundas någon’. Vet man, att man säger remercier de qch ’tacka
för’, aider, flatter de qch ’hjelpa, smickra’, féliciter de qch
’lyckönska till’, dissuader de qch’ afråda från’, så måste personen
stå i ackusativ, alltså måste man säga remercier, aider, flatter,
féliciter, dissuader qn ’tacka, hjelpa någon’ o. s. v.
Hänvisar man vidare derpå, att faire med infinitiv
sammansmälter till ett verbbegrepp, så kommer lärjungen af sig sjelf att
finna, att om man t. ex. säger faire écrire une lettre, personen
då måste stå i dativ, att alltså t. ex. faire écrire une lettre aux
élèves bör sättas i stället för vårt ’låta lärjungarne skrifva ett bref’.
Af alldeles särskild vigt är kännedomen af dessa
konstruktioner för de reflexiva verben. Har man t. ex. sådana verb som
se repentir de qch, se moquer, se douter de qch, se souvenir
de qch, så måste reflexivpronominet vara ackusativ och partic.
perfekt böjes då; t. ex. elle s’est repentie de qch; vid se rappeler
qch, se procurer qch, s’acheter qch måste se vara dativ, och
partic. perfekt, måste då förblifva oböjdt, alltså måste man säga
elle s’est rappelé qch. Sålunda är det nog att känna de båda
konstruktionerna, hvilka man mycket lätt kan inlära genom det
tyska verbet ’versichern’, för att öfvervinna den största
svårigheten vid verbens rektion och på det enklaste vis förklara
af-vikelserna från modersmålet (vom Deutschen).
För att ännu närmare inlåta mig på ett enda objekt vill
jag vid genetivobjektet visa, huru man ur detta objekts natur
kan förklara alla företeelser, så afvikande från modersmålet (vom
Deutschen) de i början än kunna synas.
Genetivobjektet uttrycker, såsom dess namn antyder och
användandet af de tillkännagifver, det (inre) objektet, hvilket
tillika angifver ursprunget, verbets logiska subjekt. Äfven om vi
i tyskan använda de mest olika prepositioner, om vi t. ex. säga:
ich freue mich über den Erfolg, ich fulle mit Wein, ich bin
stolz auf den Sieg, ich bin besorgt um seine Gesundheit, så
hafva vi öfverallt objekt, hvilka tillika angifva utgåendet från
(den Ausgang) d. v. s. verbets logiska subjekt; ty der Erfolg
erfreut mich, der Wein füllt die Flasche, der Sieg macht mich
stolz o. s. v.; derför säger man också se réjouir, remplir, étre
fier, ètre en peine de qch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
