Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Xy: Växjö-adjunkternas cirkulär till adjunkterna vid de allmänna läroverken - 2. Befordringsgrunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växjö-adjunkternas cirkulär till adjunkterna. 73
högre betyg såväl i akademiska examina som för
undervisnings-profvet.
Det anförda exemplet ger oss en osökt anledning att
framhålla, huru litet afseende i allmänhet bör fästas vid
tjänstgöringsbetygen. De utfärdas, som bekant, af rektor, men huru skall
rektor kunna bedöma undervisningen i andra ämnen än i sina
hufvudämnen ? Med den utveckling, som vetenskaperna nu för
tiden hafva erhållit, är det för en person omöjligt att fullt
be-herska mer än ett eller par ämnen, och utan att vara väl
bevandrad i ett ämne kan ingen rektor utan fara att misstaga sig
bedöma undervisningens beskaffenhet och lärarens
undervisningsskicklighet. Rektor kan lämna intyg om lärarens lefverne,
disciplinära förmåga och möjligen hans nit, men om hans
undervisningsskicklighet kan han endast i undantagsfall afgifva ett
tillförlitligt intyg, och intyg, om hvilkas tillförlitlighet man icke kan
vara vara viss, borde ej få tagas i betraktande vid
befordringsfrågor, allra minst böra de få en afgörande betydelse. Rektors
tjänstgöringsbetyg skulle dock i afseende på lärarnes
undervisningsskicklighet kunna blifva mer tillförlitliga, om, innan sådant
betyg utfärdades, hufvudlärarnes i de särskilda ämnena yttranden
infordrades, och om hufvudlärarne ålades att hvarje termin
af-höra de biträdande lärarnes (adjunkternas) undervisning och
för kontrollens skull till rektor vid hvarje termins slut lämna
uppgift på, huru många timmar de afhört de biträdande lärarnes
lektioner.
Vi öfvergå till ex. C. och D. Båda hafva erhållit samma
betyg i aflagda examina, för profårskurs och undervisningsprof
(en märkvärdig likhet i flit och begåfningl), men för
disputa-tionsprofvet har C. erhållit »något högre betyg» än D., som är
adjunkt och tjänstgjort 15—20 år, och får på den grund det
sökta lektoratet framför D.
Om D. »för sin långa tjänstgörings/?// (!) erhållit vitsord
om berömligt nit och berömlig skicklighet», men detta oaktadt
icke kan erhålla högre betyg i det praktiska undervisningsprofvet
än C., »som endast under profåret tjänstgjort (!) vid läroverk»,
så måste man väl antaga antingen att D:s tjänstgöringsbetyg är
för högt eller att D. är betydligt underlägsen C. i pedagogiskt
afseende och därför bör få stå tillbaka för sin medtäflare, som
redan vid början af sin tjänstgöring är honom trots hans 15—20
tjänstår fullt vuxen. »Den erfarenhet, hvilken icke minst för en
uppfostrare måste anses nödvändig för en fruktbringande
verksamhet», synes D. hafva i ganska ringa mått förvärfvat under
sina många tjänstår, och i afseende på anlag och fallenhet för
lärarekallet förefaller han vara C. mycket underlägsen.
Pedagogisk Tidskrift, 1892. 2.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
