- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
106

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - E. Wrangel: Bör uppfattningen af ämnet »Historia» vid våra högre bildningsanstalter reformeras?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 Bör uppfattningen af ämnet »Historia» reformeras?

som riktigt är, i detta »ämne» hufvudvigten i allmänhet
läggas på den svenska litteraturens historia; och med en
driftig lärare, som förstår att draga de ungas intresse till
ämnet, kan denna för hvarje svensk så högst vigtiga kunskap
spridas i allt vidare kretsar. Men de blifvande skollärarne
behöfva icke för någon som helst ämnesgrupp hafva
»Estetik, Litteratur- och Konsthistoria» med; och i ett för några
år sedan af en universitets-kommitté utarbetadt förslag —
som man dock hoppas aldrig mera skall framläggas — var
detta ämne uteslutet från de akademiska discipliner, som i
den s. k. lärareexamen skulle få medräknas i den fordrade
betygssumman. Ville någon dessutom taga ett
öfverlopps-betyg i litteraturhistoria, stode det honom fritt; men huru
många skulle i våra oroligt brådskande tider besvära sig
dermed? Det kan icke visa annat än en sorglig brist på
insigt i hvad ungdomens uppfostran och»hela vårt folks
bildning kräfva, att så alldeles åsidosätta ett ämne, hvilket
från en viss synpunkt — från synpunkten af våra
dyrbaraste minnesmärken — gifver en inblick i hela vår kulturs
utveckling. Minst lika vigtigt som ämnet »Nordiska Språk»,
af hvilket det aldrig kan ersättas, bör derför ämnet »Svensk
Litteraturhistoria» vara för elementarlärarens utbildningx),

lärostolarnes område, så att t. ex. för högre betyg i romanska språk fordras
en rätt omfattande insigt i den romanska litteraturen och för högre betyg
i germanska en sådan i den germanska litteraturen, en person med båda
dessa ämnen på köpet har färdig en öfverkurs i ämnet »Estetik,
Litteratur-och Konsthistoria». Svårt torde nog vara att få detta missförhållande
rat-tadt, men professor i det sistnämnda ämnet borde åtminstone ega
befogenhet att i liknande fall fordra en annan kurs än den af examinanden för
helt andra ämnen inlärda. I ämnet »Nordiska Språk» läses ock (i Lund)
svensk litteraturhistoria, så att det äfven här skulle kunna inträffa, att en
person i skrifningarna för fil.-kand.-examen i två ämnen får behandla
samma sak.

i) För den vigtigaste uppgiften, som f. n. sättes på en lärare i
»Modersmålet», nemligen korrigering af svenska uppsatser, är det ena ämnet
lika litet eller lika mycket instruktivt som det andra, såsom förhållandena
hittills varit. Denna som så många andra vigtiga frågor rörande
lärare-bildningen synes bäst kunna lösas genom inrättande af ett vid universitetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free