Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - E. Wrangel: Bör uppfattningen af ämnet »Historia» vid våra högre bildningsanstalter reformeras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO8 Bör uppfattningen af ämnet »Historia» reformeras?
litiska namn och data, hvilka, så nakna som de äro, i sig
icke ega mycket värde och dessutom, likt annan blott
min-neskunskap, snart af de flesta bortglömmas. — Kan detta
missförhållande då genom läroböcker ändras? Till en del
skulle detta kunna ske, om nemligen i dem finge inflyta
litet mindre diplomat-historia och litet mer allmänna
skildringar af kulturtillståndet under olika perioder, hvilket skulle
vida mera fängsla de ungas uppmärksamhet och äfven —
liksom de i våra äldre historiska läroböcker inströdda
episoderna och anekdoterna — sätta deras fantasi i rörelse. Så
torrt som det historiska studiet vid våra skolor nu för det
mesta bedrifves, är det — ur psykologisk synpunkt — föga
mera upplifvande än det så förkättrade katekes-läsandet.
Genom användandet af goda läseböcker, i hvilka, särskildt
för den äldre tiden, våra minnesmärken beskrifvas och
tolkas, och, för senare tider, äfven kulturhistoriskt
exemplifierande biografier meddelas, kan också det antydda
missförhållandet till en del undanrödjas; men dylika läseböcker,
äfven om de finnas att tillgå, användas ingalunda allmänt,
och så länge för studentexamen endast de omtalade
läroböckerna i politisk historia fordras, kan man icke vänta
någon varaktigare eller allmännare förbättring. Det blefve
visserligen ingen lätt uppgift att i läroboksform göra en
allmän teckning af kulturens gång, med bibehållande af de
vigtigaste politiska data såsom ram, men för öfrigt med
framhållande af arkeologiens resultat rörande förfädrens
seder och sysselsättningar, af etnografiens (och äfven
språkvetenskapens) för skildring af de olika folkens lynnen och
uttrycken deraf, vidare af mytologiens och religionshistoriens
vigtigaste företeelser, af den allmänna litteraturens och
konstens riktningar för bedömande af folkens andliga tillstånd
och slutligen af industriens, handelns och näringarnas
utveckling för teckningen af förändringarna i det materiella
läget. Ehuru nog månget försök till en sådan verkligt och
allsidigt historisk framställning skall misslyckas, äro vi dock
fast öfvertygade om att den allmänna kulturhistoriska
uppfattningen slutligen skall komma till sin rätt. Den måste fram!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
