- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
110

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - E. Wrangel: Bör uppfattningen af ämnet »Historia» vid våra högre bildningsanstalter reformeras?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 10

Bör uppfattningen af ämnet »Historia» reformeras?

att tillägga, att jag anser, det ämnet »historia», helst taget
i ofvan antydda mera omfattande bemärkelse, obligatoriskt
bör inga i alla den humanistiska sektionens examina.

Lifligt öfvertygade om historiens betydelse för den
menskliga odlingen, tro vi emellertid, att äfven i de andra
vetenskaperna och fakulteterna den historiska synpunkten
eller kännedomen om den föregående forskningen mera än
hittills borde uppmärksammas. Vid de juridiska examina
t. ex. behöfver examinanden icke ega godkända kunskaper
i rättshistoria. Framför allt tyckes det som historiska
kunskaper vore nödvändiga för prestbildningen, liksom för det
teologiska studiet i allmänhet, och detta icke blott
kunskaper i den allmänna kyrkohistorien och — mera än som nu
är fallet — i den svenska, utan kännedom om hela
civilisa-tionsarbetets utvecklingsgång; utan denna kännedom blir
kunskapen om kyrkans utveckling ensidig, och här, kanske
mera än annars, borde ett allmänt kulturhistoriskt studium
föredragas och de politiskt-diplomatiska data blifva
underordnade. Af huru mycken nytta skulle det icke vara, om
i prestbildningen inginge någon insigt t. ex. i den kyrkliga
konsten; huru många minnesmärken skulle då ej räddas och
komma till sin rätta användning, och huru stor nytta och
nöje skulle det icke kunna bereda församlingsherden sjelf!
På samma sätt litteraturen, hvilken, såsom en vida större
kulturfaktor särskildt hos oss, också är af större vigt; i
synnerhet borde en nödtorftig kännedom om vår religiösa
litteratur ingå såsom en integrerande del i de förberedande
teologiska studierna.

Svårt är icke att uppgöra nya förslag, som kullkasta
»det bestående», — torde man här som annorstädes invända.
Ofvan hafva vi dock i allmänhet inskränkt oss att förorda
sådana ändringar i den historiska undervisningen vid våra
mycket flera för den högre lärareplatsen lämpliga kunskaper. Man må till
försvar för detta slags vetenskapliga eller qvasi-vetenskapliga skriftställen
säga hvad man behagar, nog skulle den tid, som härför anslås, af en
blif-vande elementarlärare vida bättre användas genom mera omfattande studier
i det ifrågavarande ämnets (här; civilisationshistoriens) olika områden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free