Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Th. Mazer: Ett inlägg i religionsundervisningsfrågan med anledning af Pastor Primarius D:r Fehrs föredrag vid invigningen af Södermalms högre allmänna läroverks nya byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett inlägg i religionsundervisningsfrågan.
157
dant det till sina hufvuddrag blifvit formuleradt af det i?:de
århundradets Lutherske teologer». Att D:r Fehr i detta system
måste finna äfven saker af beståndande värde, det anse vi
nästan vara sjelfklart. Men att han till detsammas innebörd
intager en mycket kristisk ställning, är nog äfven uppenbart. Dock
icke blott till det rådande dogmatiska systemet. I form af not
(sid. 21) uttalar han sig om de Apostoliska och Nicænska
trosbekännelserna på ett sätt, som visserligen icke fullt klart
angif-ver hans ståndpunkt till desamma, men som dock måste
förefalla synnerligen öfverraskande. Ja gent emot sjelfva skriftordet
synes hans ställning vara en helt annan än den, man har rätt att
vänta af en man på hans post inom kyrkan. Eller hvad kan
Herr Pastor Primarius mena med talet om »den minst sagdt
vanskliga dogmen om bibelns inspiration» (sid. to)? För öfrigt
måste vi anse hans ställning till bibelordet såsom ett Guds ord
hafva funnit ett särdeles klandervärdt uttryck i hans s. k.
Familjebibel, om hvilken vi icke skulle ordat, hade han icke i sitt
tal sökt tillfälle att rekommendera den sjelf.1) Talets författare
måste i allmänhet sägas lägga i dagen brist på förmåga att
känna igen och gifva erkännande åt det, som är buret af den
äkta kristliga anden. Ett bevis för riktigheten af detta vårt
påstående’hafva vi i författarens skrift sid. 23, första stycket med
tillhörande not, hvarest författaren på ett mindre värdigt sätt
angriper ett arbete, som bär tillräckligt mycket af kristlig
sannings-prägel för att göra anspråk på ett aktningsfullt bemötande äfven
från deras sida som intaga en annan ståndpunkt.
Det är således mot mycket af det, vi hittills lärt oss akta
som uttryck för kristlig sanning’, skoltalets författare vänder sig.
Hvad vill han nu sätta i stället för det, han önskar taga bort?
Afgjordt och direkt har han icke utsagt det; talet bär en
mycket negativ prägel. Såsom dogm vill han naturligtvis ej
erkänna sig önska någonting som helst annat i stället för det
gamla. Tvärtom hänvisar han sidd. 23 och 24 på någonting
t) Beträffande författarens tal om sin kära »Familjebibel», vilja vi här
yttra ett par ord särskildt. Mot hela företaget att utgifva den »Bibeln» har
för länge sedan kraftigt protesterats, och vi hafva all anledning att vara på
det bestämdaste förvissade derom, att ingen enda af dem, som vid »bibelns»
första framträdande höjde sin röst deremot, på något sätt modifierat sin
mening angående det oberättigade i saken. Vi kunna här ej närmare ingå
på frågan, utan anmärka blott, att det är en bestämd skilnad emellan att
jemna anvisningar till bibelläsning i urval eller t. o. m. att utgifva valda
delar af Skriften utan annat syfte än att gifva ett fullkomligt texttroget urval
— och att göra ett slags utgallring och dervid ej anse det otillåtet att göra
en och annan liten förändring af texten. Det är sättet, hvarpå företaget
utförts, som med tungt vägande skäl måste anses förkastligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
