Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H.: Hvad vilja adjunkterna? Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad vilja adjunkterna?
2 I I
man, som i filosofie licentiatexamen önskade laudatur, erhöll af
dåvarande Professor O. väsentligen till uppgift att t. ex. studera
franska Revolutionen så fullständigt som möjligt. Jag vågar tro
att Herr O. skulle danat en bättre skolman, om han fordrat till
och med betydligt mindre men någorlunda jämt fördeladt på
antiken, medel- och nyare tiden i st. f. att skapa en lärd
specialist på 20 år af världshistorien. Må ingen tro att jag
härmed velat på något sätt nedsätta Herr 0:s verksamhet som
professor. Hans uppfattning delades af flertalet, om icke af alla,
bland hans dåvarande ämbetsbröder och är kanske ännu i dag
herskande.
Lika klent rustad för skolans behof är den språkkarl, som
koncentrerat sitt intresse på gammal-franska, anglosachsiska eller
gotiska, och den naturvetenskapsman, som offrat åratal på att
undersöka Agnostus-arterna i de kambriska aflagringarna vid
Andrarum. De må ha på det mest förtjenstfulla sätt utgifvit
högar af fornfranska texter, behandlat genitivsuffixet sja i de
germanska språken eller artikelns bruk hos Sofokles, gjort
undersökningar öfver barkens inre byggnad hos Coniferernas stam
eller öfver bast och sklerenchym hos dicotyla stammar och
lämnat de värdefullaste bidrag till kännedomen om Skånes basalter
eller under svafvelsyrlighetens organiska derivater — för skolan
saknar allt detta egentlig betydelse. — Väl bör en skolman vara
rustad med alla förutsättningar för att kunna följa med sin
vetenskaps utveckling men att bita sig fast på en eller annan
punkt för att där bringa vetenskapen ett tuppfjät framåt, det
tillhör ej skolmannen och skall för honom till och med vara
skadligt i samma mån, som det beröfvar honom intresset för
den på en solid bakgrund stödda öfversikten öfver vetenskapens
elementer, hvilken utgör egentliga området för hans verksamhet.
Den som någon tid tillhört en profårsinstitution, han vet alltför
väl hur klent de lärde herrarne ofta reda sig på skolmannens
område, enär denna verksamhet äfven af dem kräfver nytt
arbete. Det är på denna uppfattning och på denna erfarenhet,
som adjunkterna grundat sin opposition mot ett system, som
vid tillsättandet af de högre lärareplatserna inom skolan skänker
afgjordt företräde åt den lärdom, som dokumenterat sig genom
vetenskaplig författareverksamhet. Naturligtvis skall Herr Xy
invända att alla måste underkasta sig ett pedagogiskt prof, men
hvar människa vet, att dessa prof äro pedagogiska endast till
namnet; i själfva verket äro de lärdomsprof, så mycket löjligare
som ofta flertalet af domarne sakna förutsättningar för att
bedöma dem. Jag vill i sammanhang härmed söka bemöta Herr
Xy:s utfall mot rektors tjänstgöringsbetyg. Det förefaller mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
