Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - J. Paulson: Johann Amos Comenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Johann Amos Comenius.
låtit sig vara utan vittnesbörd i Sveriges historia. Redan 1642
kom Comenius till Sverige och åtnjöt efter den tiden ett i det
hela rikligt understöd från De Geer — han kallade honom också
»Europas storallmosegifvare» — om han också stundom,
särskildt med hänsyn till den stab af medhjälpare ’), han behöfde
för de nya läroböckernas utarbetande, önskade, att det varit
ännu rikare, liksom De Geer å sin sida någon gång knorrade
öfver att arbetet ej fortskred nog raskt. Comenius hade
emellertid af sina svenska vänner låtit förmå sig att lägga till sides
sina pansophiska arbeten, för att i stället först sörja för skolans
behof af läroböcker för latinundervisningen och utarbeta sitt
didaktiska system2). Däremot kunde han ej förmås att bosätta
sig i det egentliga Sverige — efter hvad det berättas, emedan
hans kiliastiska funderingar där uppväckte vedersakare mot honom.
Man föreslog honom då ten medelväg: att han skulle slå sig
ner i Elbing, där han också under de närmast följande åren
ständigt vistades, endast med korta afbrott af resor, såsom till
Sverige 1646, vid hvilket tillfälle han åt de Geer öfverlemnade
en del pedagogiska arbeten i utfördt skick3). 1648 kallade
emel
1) De Geer synes hafva gjort anmärkningar mot att Comenius som
medhjälpare använde en Fundanius, hvars religiösa åsikter föreföllo
»egendomliga». Men Comenius anmärker att, framhärdade han i dem, skedde
detta blott till hans egen skada: ändrade han dem. såsom vore att hoppas,
lände det honom till nytta. »Oss och vårt arbete skola de ej skada». Af
samma skäl gjordes anmärkningar mot andra.af hans medarbetare, såsom
Joachim Hiibner och mot Dr Kosak i Bremen.
2) Då hans engelska vänner voro missnöjda med att han för tillfället
öfvergaf sin pansofi, sökte han tillfredsställa dem med Pansophiae diatyposis
(Danzig 1643).
3) Comenii i Elbing fullförda arbeten (hvilka publicerades först i
Lissa) voro följande:
Methpdus linguarum novissima (»Den nyaste metoden för
språkundervisningen»)
Vestibubum latinae linguae (»Förgård till det latinska språket»),
Janua linguarum (i omarbetadt skick; jfr ofvan sid. 222).
Lexicon januale latino-germanicum (»Latinsk-tysk ordbok för
begyn-nare»).
Grammatica latino-vemacula (»Latinsk-tysk grammatik»).
Atrium linguae latinae. rerum et linguarum ornamenta exhibens.
Efter genomgången af dessa propedeutiska arbeten skulle lärjungen
vara mogen att inträda i de latinske författarnes palatia:
Under sin vistelse i Elbing hade Comenius till medarbetare Paulus
Cyrillus, Petrus Figulus, Daniel Petreus och Daniel Nigrinus, hvilka alla
betecknas som män af underordnad vetenskaplig betydelse. Nigrinus,
från hvilken han snart måste skilja sig. ersattes af Melchior Zamorski.
1644 antog han till medarbetare Ravius och Ritschel, hvilken senare icke
synes hafva motsvarat Comenii förväntningar. 1645 omnämner han en
medarbetare, som han satte högt pris på, Dr Kinner. Dessutom hade han
medarbetare spridda på olika punkter i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
